De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄSBOLAGET. 85 Bland de många sociala àtgârder, som vid Höganäs vidtagits till den talrika arbetare- befolkningens fromma, må nämnas inråttandet af sparbank (redan år 1839) och lånbiblio- tek, byggandet af 10 skolhus, hvarest omkring 800 barn undervisas, uppförandet af en mängd bostadshus, med omkring 370 familjelågenheter, samt af badhus m. m. Sårskildt år tillika att marka det i en fritt upplåten park, »Tivoli», belågna, af bolaget bekostade, ståtliga samlingshuset (med teater), hvilket i afseende på storlek, inredning och utstyrsel kanske år utan motsvarighet i hela Sverige. Vid Höganäsbolagets 100-års jubileum år 1897 hade man tillfålle att bevittna det goda forhållande, som rådt och råder mellan bolagets styresmån och funktionårer samt den gamla, plikttrogna arbetarestammen. Hvad beträffar sjålfva anordningarna for grufarbetet vid Höganäs, voro de redan 1827 eller tidigare jämförliga med i Newcastle då förekommande. Nu stå de på höjden af fullkomning. Brytningsmetoden var ända till 1858 s. k. pelarbrytning, hvarvid unge- fær Vs af den befintliga kolkvantiteten kvarlämnades i grufvan; efter sagda tid sker brytningen i stora fält. (Jämför tafl. 4 i atlasen.) — För transporten nere i grufvan be- gagnades redan tidigt håstar. Ar 1818 funnos for detta åndamål omkring 30 Gottlands- hästar i grufvan, och ehuru antalet våxlat något, hafva håstar ånda till senaste tid varit anvånda att framforsla kol och lera från arbetsrummen till bottnen af schakten. — Upp- fordringen af de nämnda produkterna till dagen skedde, såsom förut nämnts, under Höganäsverkets barndom i fritt hångande, af trå flåtade korgar raedelst s. k. håstvindar. Visserligen byggdes redan 1802—1803 en ångmaskin, som användes för koluppfordring, och tvenne år senare åter en dylik, men ånnu i ganska många år verkstålldes kolupp- fordringen ur flera schakt på det gamla såttet. 1 Sedermera skedde den medelst rymliga hissar och ångkraft. — I de båda nyaste, åren 1898 och 1902 driftsatta, storartade schakten Prins Gustaf Adolf och Sjôcrona,2 af resp. 103 och 82 m. djup, år på senare tiden infôrd elektrisk kraft för driften af samtliga linbanor och »Sjöcronas» uppfordrings- maskin. Afven vid schaktet Oscar II har elektrisk kraft kommit till anvåndning for drifvande dels af en linbana, dels af de elektriska högtryckscentrifugalpumpar for grufvans lånshållande från vatten, hvilka dår uppsatts. Af Sam. Owens gamla, stadiga pumpverk i de båda Rydsschakten (Pumpschakten) har det ena efter niera ån 75-årigt troget arbete nedlagts; det andra finnes ånnu kvar och tjänstgör som reserv. Transporten i dagen af kol och lera från grufvorna till fabrikerna och hamnen, hvilken forr ågde rum på hästbanor, verkstålles sedan år 1873 på smalspåriga järnbanor medelst små lokomotiv. (Jämför försättsplanschen i atlasen.) För de geologiska forhållandena inom Höganäs grufva och kolfält redogöres i afdelning III. Vid Höganäs hafva foljande personer verkat: Efter direktören, Ingeniör Th. Staweord från England, som ånda från Stenkols- verkets vid Höganäs anläggning i mera ån 30 år till sin död ledde alla arbeten vid 1 Uti schaktet Prins Carl fortgick uppfordringen medelst korgar annu så sent som år 1865 och i schaktet Kronan annu vid början af 1870-talet. 2 Dessa två nyaste och mest moderna schakt planlades och utfördes under ledning af Ingenioren E. Ulffers med bitrade af Ingeniören H. A. Mueller. Schakten aro uppkallado efter H. K. H. Kronprinsen och forre disponenten vid Höganäs, Öfverhofjägmästaren J. Sjôcrona.