De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
86
II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA.
grufvan, öfvertogs denna befattning i maj 1831 af Ingeniören N. D. Peters, hvilken 1848
tog afsked och efterträddes af den mångbeprofvade f. d. gruffogden A. Lindh, som anda
till år 1861 ensam ledde grufbrytningen. — På anmodan af bolagets styrelse besöktes
Höganäs tre särskilda gånger (1856, 1860 och 1865) af Bergmästaren F. Bauer vid Esch-
weiler-Pumpe i Tyskland for att gifva utlåtande om verket och uppgôra brytningsplan
samt foreslå lämplig person att sköta detsamma. Och utsågs hårtill år 1861 Ingeniören
E. Ulffers, som redan året förut, på Bauers förslag, ôfver grufvan upprättat en full-
ständig, med nivåkurvor försedd grufkarta. Med insikt och framgång ordnade och ledde
Ulffers sedermera under en lång följd af år allt grufarbete m. m. härstädes och anlade
de präktiga grufschakten Oscar II och Jonas Ahlströmer. Efter en mera an 30-årig
verksamhet som grufingeniör efterträddes han år 1897 af Ingeniören IL A. Mueller,
som från 1892 varit biträdande ingeniör. Då denne vid midten af år 1903 afgick, in-
trådde i hans ställe Ingeniören Karl Sidenvall, som tjanstgjorde till 31/s 1907. Sedan
dess innehafves grufingeniörsbefattningen af Ingeniören Oscar Curtz, hvilken dess-
förinnan i samma egenskap under 1372 år tjänstgjort vid Skromberga.
Disponent var åren 1808—1817 Revisor B. F. Kjellman, 1818—1827 Major G. M.
Gram, 1829—1833 Löjtnant G. Stromstedt, 1834-1845 Löjtnant G. F. Ström, 1846—
1866 Öfverhofjägmästaren J. Sjöcrona, 1867—1872 Friherre A. Leijonhufvud, 1872—
1873 Friherre C. L. Sparre, 1873—1874 Öfverste O. Toll och åren 1874—1889 Direktor
J. Frosell. För närvarande och sedan sistnämnda år innehafves disponentskapet af
Kapten Ake Nordenfelt, under hvilkens ledning affären på ett allt mera storartadt satt
utvecklats.
Den lerindustriella verksamheten omhänderhades åren 1872—1875 af Ingeniör S.
Loven, åren 1875 t. o. m. 1886 af Ingeniör F. Daumann, åren 1887 t. o. m. 1903 af
Ingeniören Mats von Post 1 samt forestås sedan sistnämnda år af Förste Ingeniören Emil
Sieurin 2 och af Ingeniörerna Wilh. Örtenholm, Fredrik Carlsson och Teodor Akerberg
såsom biträdande bruksingeniörer.
Antalet arbetare vid grufdriften och fabriksverksamheten m. m. vid Höganäs är
redan angifvet å sid. 79.
Höganäs bolag, som enligt hvad redan förut nämnts hade privilegium på stenkols-
brytning inom hela Luggude och Rönnebergs härader, hemställde i en underdanig skrif-
velse den 3 juni 1896, att Höganäs bruksförsamling äfvensom Brunnby, Väsby, Vikens,
Farhults, Jonstorps, Välinge, Kattarps, Allerums och Fleninge socknar i Luggude härad
samt den del af Ströfvelstorps socken, som ligger väster om Vege å och förut tillhört
Luggude härad men numera är förlagd till S:a Asbo härad, måtte fastställas såsom det
arbetsområde eller distrikt, inom hvilket de for stenkolsverket hittills gällande privilegier
finge äga bestånd, i hvilket fall bolaget vore villigt att afstå från sina rättigheter att
inom Luggude och Rönnebergs härader i öfrigt eftersöka och bearbeta stenkolsfyndig-
1 Mats von Post var från år 1903 till sin död år 1906 öfveringeniör för samtliga fabriksanläggningar
under Höganäs-Billesholms Aktiebolags förvaltning och från år 1905 disponent vid Skromberga.
2 Emil Sieurin blef biträdande bruksingeniör år 1899, bruksingeniör 1903 och förste ingeniör för
samtliga Höganäs-Billesholms lervarufabriker år 1906.