De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
90
II. SKÀNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA.
nämnda vid emottagandet nästan alla vattenfyllda schakten, samt att föranstalta om kol-
fältens och grufvornas besiktning genom kompetent person.
En sådan besiktning verkställdes, inom trakterna kring Helsingborg, Vallåkra,
Bosarp, Billesholm (Vrams socken) och Morarp, i december 1866 af dåvarande chefen
för Sveriges Geologiska Undersökning, Professor Axel Erdmann, som därefter afgaf ett
»Betänkande», 1 uti hvilket de vid besiktningen iakttagna geologiska förhallandena m. m.
angifvas, de skånska stenkolens användbarhet påvisas och deras vikt for landet framhålles.
Det torde vara mycket sannolikt, att just nämnda betänkande utgjorde en icke oväsentlig
orsak till den stegring i intresset for de inhemska stenkolstillgångarna och deras efter-
sôkande, som under de närmast foljande åren visade sig.
I det förenämnda betänkandet föreslogs, att den hufvudsakliga kolbrytningen borde
till en början forlaggas till Vrams- (Billesholms-) och Bosarpsfälten samt den emellan dem
liggande nejden. Dit forlade bolaget också omedelbart sin verksamhet. Sedan först under
en kort tid stenkol brutits ur det bolaget tillhöriga, vid Bosarp belägna schaktet Teodor2
samt äfven något litet ur schaktet Kristoffer, börjades år 1867 och fullbordades året
dårpå afsänkningen af schaktet N:o VI vid Billesholm, från hvilket schakt kolbrytning
Fig. 79. Billesholms grufplats sedd från väster. I forgrunden till höger schakt Brolius, vidare tegelfabriken, schakten
Kapten Berg och N:o VI samt till vänster schakt Sonadam. I bakgrunden spâras konturen af Söderäsen. I skogsdungen
till höger synes disponentbostaden och bortom fabriken kontorsbyggnaden med bostad för öfveringeniören. -— Autotypi
efter klichéaftryck i »Sveriges Handel och Industi i Ord och Bild».
(med början 1868) och eldfast ler- eller skifferbrytning (med början år 1876) pågick ånda
till år 1884, då schaktet anordnades till uteslutande pumpschalct, sedan tvenne andra schakt,
Kapten Berg och Sonadam åren 1874 och 1882 fullbordats. År 1890—1891 an-
lades schakt Brohus. Våren 1895 (den 22 april) inköpte Vallåkra Stenkols Aktiebolag af
Grosshandl. John Millar i Göteborg det af honom sedan våren 1889 bearbetade Ljungs-
gårds schakt (»Ljungsgårds grufva»). Sedan bolaget, såsom i det följande nämnes, år
1 Tryckt i ett jämförelsevis inskrånkt antal exemplar på bolagsmånnens bekostnad under titel »Betänkande
rörande Vallåkra, Bosarps och Vrams kolfält i Skåne», 39 sid. 4:o. Stockholm 1867.
2 Enligt vid besök på platsen år 1871 bekommen nppgift skall Vallåkra bolag vid slutet af 1860-talet
hafva brutit något stenkol ur ett par nya dagorter vid Lunnom (Sofias dagorter), sydost om Bosarp, samt
tillika dår i nårheten afsånkt ett schakt, hvilket dock aldrig torde hafva fullbordats. Ett schakt påborjades
troligen också vid Hästmöllan, söder ut från foregående, eller var detta redan fôre bolagets tid afsånkt (se
tafl. 2 i atlasen). — En nåra Vallåkra jårnvågsstation företagen schaktsånkning, som år 1868 hade nått ett
djup af 55 fot (16,33 m.), blef ej heller vidare fullföljd.