De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

DE FÖRSTA À INMUTNINGSOMRÀDEN ANLAGDA GRUFVORNA. 89 en ifrig stenkolsborrare (sårskildt inom Fleninge- och Engelholmstrakterna) och med sållspord ihärdighet, understôdd af en fast egen ôfvertygelse, såval i ord som i handling sokte verka för att den skånska jordens tillgångar af fossilt brånsle måtte varda kända och tillbörligt uppskattade. Själf skördade han ingen vinst däraf. — Den svenska sten- kolsindustrien agde sedermera i Grefve Fredrik Strömfelt en kraftig och varmhjartad målsman, val vård att minnas. De första grufvorna inom de nyförvärfvade inmutningsområdena anlades af Billow & Ekström vid Vallåkra, hvarest gamla dagortsbrott från 1700-talet ju lämnade intyg om stenkols befintlighet. De fyra grufschakten Dalschaktet N:o 1 och N:o 2, Carl XV och Adolf Rosen blefvo därstädes år 1864 utförda, och kolbrytning borjade året dårpå i den vid 6 till 30 meters djup befintliga, foga mäktiga kolflötsen. Men ar- betet ôfvergafs helt och hållet efter mindre an två års forlopp, sedan sammanlagdt om- kring 114,000 kub.-fot (= 26,173 hektoliter) stenkol samt en något större kvantitet eld- fast lera ur schakten uppfordrats. — En liten vid Vallåkra anlagd lerkärlsfabrik, med den ur de båda sistnämnda schakten upphämtade eldfasta leran som råmaterial, var då också under några år i verksamhet. Vid Bosarp (Boserup) byggdes ungefar samtidigt ett par föga djupa schakt (det ena benämndt Teodor), och upprensades såvål dår som vid Vallåkra några af de gamla dagorterna eller öppnades nya sådana; men blott en ringa kvantitet stenkol, somligstådes knappast någon, blef dårvid vunnen. Redan dessförinnan hade förvaltaren vid Bosarps gård, C. G. Berg, år 1864 börjat bryta kol ur dagorter, de s. k. Drottning Lovisas dagorter, nåra nåmnda gård. Äfven vid Bökeberg å Billesholms kungsgårds ågor i Södra Vrams socken, om- kring 2 mil ôster om Helsingborg, låto herrar Billow och Ekström åren 1865 och 1866 sånka tvenne 15 och 27 meter djupa schakt, Mattis och Kristoffer, af hvilka åtminstone det senare var försedt med ångmaskin for kol- och vattenuppfordringen. I schaktet Mattis upphôrde allt arbete efter det att under några månader emellan 13,000 och 16,000 hektoliter stenkol brutits, och i Kristoffer kom grufbrytning till stånd först under andra ågare. Nåmnda herrar åstadkommo nåmligen år 1866 bildandet af ett bolag, Vallåkra Stenkolsaktiebolag, hvilket ôfvertog deras till niera ån ett tusental uppgående inmutningar, jåmte schakt, maskiner m. m., och som skulle hafva till åndamål att i trakterna omkring Vallåkra, Bosarp och Billesholm m. H. ställen tillgodogöra dår befintliga koltillgångar. Aktie- kapitalet, som utgjorde nominellt P/2 mill. kronor, men hvaraf kanske knappt tredjedelen kontant inbetalades, lårer hafva till stôrsta delen åtgått till nåmnda förvärf, och bolaget måste därföre redan från bôrjan upplåna medel för sin verksamhet. Vallåkra Stenkolsaktiebolags första àtgôrande var emellertid att genom borrningar soka vinna nårmare kånnedom om kolflötsernas läge, antal och beskaffenhet inom de ifrågavarande trakterna, att låta lånsa och dymedelst tillgängliggöra några af de förut- 12—172070. 8. G. U. Ser. Ca,n:r 6.