De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HELSINGBORGS STENKOLSVERK. BOSERUPS STENSKOLSVERK. 97 1868—1871, på den högre landplatån dårofvanfor, mellan Pålsjo och Tågaborg, schakten Piltack, Kristian och Gustaf (se tafl. 3 i atlasen). Såvål kol som lera uppfordrades, men i de flesta schakten pågick arbetet endast ett eller några få år. Sista året som bryt- ning hår utfördes var 1875. Aren 1869 och 1870 var koluppfordringen störst, nämligen omkring 120,000 kubikfot (c:a 31,404 hektoliter), men minskades dårefter årligen. Total- mängden brutna stenkol under hela tiden utgjorde något mera ån 114,000 hektoliter. I bergmästarerelationerna for åren 1867—1875 åro ofvannåmnda grufschakt och brytningen ur dem anförda under rubriken Helsingborgs stenkolsverk. Numera år grufvan helt och hållet öde och alla de förut nämnda strand- schakten igenfyllda. — Ett tjugotal borrningar eller flera, alla mindre ån 30 meter djupa, blefvo för Helsingborgs stenkolsverk åren 1868 —1871 utförda i trakten mellan Pâlsjô och staden, men tyvårr aktade man dårvid icke på att för framtiden bevara uppgifterna om läge och lagerfoljd. Boserups (Bosarps) stenkolsverk eller Boserups (Bosarps) grufva, med ett ut- målsområde af 125 tunnland eller ungefår 62 hektar, tillsammans utgôrande fem utmål, år belåget öster och nordost vid Bosarps gård i Risekattslösa socken och råknar sin mera sjålf- standiga tillvaro från 1866. Utmålslåggningen torde hafva skett redan år 1864. — För att visa, att inmutningar och utmål kunna hafva växlande form allt efter förhandenvarande ågo- gränser och andra forhållanden samt att de af bergmåstaren åsåttas namn, har vidstående bild, fig. 83, blifvit hår inford. (Jämfor tafl. 2 i atlasen.) — Agare voro dåvarande innehaf- varen till Boserups fideikommiss, Brukspatronen Tii. Ankarcrona och forvaltaren dårstådes, sedermera Godsågaren C. G. Berg. Kolbryt- ningen verkstålldes genom dagorters indrif- vande på båda sidor om den smala dalgången vid Kalmarmöllan, de s. k. Drottning Lovisas dagorter. Det var en ofre flöts af ringa måk- tighet som brôts i dessa. Det ganska enkla gruf- arbetet fortgick utan uppehåll, ehuru i jåm- förelsevis liten skala, från år 1866 1 till 1888, Fig. 83. Kartskiss öfver Boserups (Bosarps) grufvas utmålsområde. C. Utmålet Carlsgrufvan. D. Utmålet Dottergrufvan. G. Utmålet Gustafsgrufvan. J. Utmålet Jacksgrufvan. W. Utmålet Värdinnegrufvan. 1 Eu obetydlig kolbrytning hade, såsom förut nämnts, af andra personer utförts redan åren 1864 och 1865. lå—112670. S. G. U. Ser. Ca, n:r 6.