De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

120 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTOHIA. arbeten, som gårna kunna förekomma. Utförandet skedde under ledning af dåvarande disponenten Ingeniör R. F. Lindblad, som 1890—1892 fôrestâtt ett liknande arbete vid Bjufs gruffält, dår under nåmnda år schaktet N:o lll, åfven kalladt »Grefve Strômfelt», afsänktes. Hyllingeschaktet ar afsedt for såval uppfordring som pumpning. Stenkols- och ler- brytningen borjade under oktober månad 1901 i den undre flötsen, och brotos till årets slut 705 ton kol och 1,245 ton klinkerlera. Aret dårpå utgjorde uppfordringen respek- tive 8,332 och 13,053 ton. — I den ofre flötsen, dår redan år 1900 något litet kol och eldfast lera brutits, började den egentliga brytningen i maj 1903 och har, ehuru med många afbrott och i jämförelsevis ringa skala, fortsatts till nårvarande tid (jämför tablån Fig. 93. Plan af grufplatsen vid Hyllinge. Efter en af Ingeniören M. Svanbers år 1905 upprättad karta. Bon = Boningshus; Br = Brygghus; Sm = Sniedja; F = Forråd; L = Lagerskjul. tafl. VIII). Kvantiteten stenkol ocli leror, som under hvartdera af åren 1900—1910 uppfordrats, angifves i tabellen, Bilaga A, samt å tafl. 12 i atlasen. Ar 1910 vunnos ur båda flötserna tillsammans 46,107 ton kol, 7,078 ton eldfast och 6,976 ton klinkerlera. Redan under första tiden af sin verksamhet låt bolaget för sin befåls- och arbetare- personal uppföra 26 bostadshus samt omåndra fem i nårheten af grufvan belägna bygg- nader. Bolagets arbetareboståder utgôras af en- och tvårumslågenheter med kok. Dess- utom har ett 60-tal arbetarefamil jer byggt sig egna hem utanför bolagets område. Till arbetarepersonalens fromma har i en låmpligt belågen byggnad anordnats ett samlingsrum, som hufvudsakligen anvåndes som kyrksal, dår högmässogudstjänster hvar fjårde helgdag hållas.