ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
HYLLINGE STENKOLS- OCH LERINDUSTRIAKTIEBOLAG. 121 Då vid Hyllinge befanns vara riklig tillgång på goda tegelleror i dagen (kvartåra leror) och enår bolaget under byggnadsåren hade stor användning af vanligt tegel (röd- tegel) för egen råkning, anlades år 1899 ett rödtegelbruk med 3 valspressar, en större ringlign samt tillhörande 5 torklador m. m. Denna fabriksanläggning kompletterades år 1904 med en högmodern, fullständig rödteg elfabrik, med automatiska bortsättningsvagnar och ôfver ugnen belågna torkloft i tre våningar, afsedd för en tillverkning af 3,000,000 stycken tegel pr år. De båda rödtegelfabrikernas årstillverkning uppgår nu till c:a 7 mil- lioner 10-tums tegel; dessutom fabriceras vid dem dräneringsrör, takpannor och falstaktegel. — De senare åren har också poröst tegel, s. k. Icitt-tegel för mellanvåggar, trossbottnar (bjålklagstegel) m. m. börjat tillverkas, i allmånhet ej kompakta i godset utan såsom hal- tegel, hvarjåmte åfven framstållts s. k. skulpturtegel, hvilket låter bearbeta sig med mejsel på samma sått som sandsten. — Fabrikationen af håltegel, utförda med maskin af van- lig murstenslera, sårskildt de stora bjålklagsteglen, infördes i Sverige forst vid Hyllinge- verken. För att tillgodogöra de i grufvan tillsammans med stenkolen förekommande lerorna, likasom också de askrikare kolen, hvilka ej tåla befraktning, anlades 1902—1903 en större Fig. 94. Hyllinge gruf- och fabriksområde. Efter fotografi af ing. G. W:son Cbonquist. — Längst till vänster ar rödtegelfabriken, i midten klinkerfabriken, till höger darom schaktet ocb längst till höger en del arbetarebostäder. fabrik med 18-cellig gaskammarugn for tillverkning och brånning af hufvudsakligen eld- fasta fabrikat (chamottevaror) men åfven halfeldfasta s. k. klinkervaror. Anläggningen utvidgades år 190.5 med ånnu en stor gaskammarugn, afsedd for klinker X, hvarigenom produktionsformågan af eldfasta och klinkrade varor uppbringats till omkring 25,000 ton per ar. De belintliga råmaterialens större eller mindre låmplighet for olika åndamål har man sökt utröna genom grundligt och langvarigt experimenterande i ett på platsen for åndamålet sårskildt inråttadt kemiskt och fysiskt försökslaboratorium. Efter de dårvid vunna resultaten har fabriksverksamheten råttats. Denna har på jämförelsevis kort tid 1 Med klinker forstås egentligen ett tiil sintring brandt tegel af tegelformat, d. v. s. där längd : bredd : tjocklek = 4 : 2 : 1. I handeln inbegripas dock harunder plattor af allehanda slag, afsedda för golf, trottoarer, vattenbyggnadsandamål m. m. oberoende af form och storlek, men som hafva det gemensamt, att de i godset aro sintrade eller klinkrade. Rätieligen borde benamningen för de olika slagen vara t. ex. klinkrad fasadsten, klinkrade plattor o. s. v. och ej, såsom nu ofta begagnas, fasadklinker, klinkerplattor. 16—112670 S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.