De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HYLLINGE STENKOLS- OCH LERINDUSTRIAKTIEBOLAG.
121
Då vid Hyllinge befanns vara riklig tillgång på goda tegelleror i dagen (kvartåra
leror) och enår bolaget under byggnadsåren hade stor användning af vanligt tegel (röd-
tegel) för egen råkning, anlades år 1899 ett rödtegelbruk med 3 valspressar, en större
ringlign samt tillhörande 5 torklador m. m. Denna fabriksanläggning kompletterades år
1904 med en högmodern, fullständig rödteg elfabrik, med automatiska bortsättningsvagnar
och ôfver ugnen belågna torkloft i tre våningar, afsedd för en tillverkning af 3,000,000
stycken tegel pr år. De båda rödtegelfabrikernas årstillverkning uppgår nu till c:a 7 mil-
lioner 10-tums tegel; dessutom fabriceras vid dem dräneringsrör, takpannor och falstaktegel.
— De senare åren har också poröst tegel, s. k. Icitt-tegel för mellanvåggar, trossbottnar
(bjålklagstegel) m. m. börjat tillverkas, i allmånhet ej kompakta i godset utan såsom hal-
tegel, hvarjåmte åfven framstållts s. k. skulpturtegel, hvilket låter bearbeta sig med mejsel
på samma sått som sandsten. — Fabrikationen af håltegel, utförda med maskin af van-
lig murstenslera, sårskildt de stora bjålklagsteglen, infördes i Sverige forst vid Hyllinge-
verken.
För att tillgodogöra de i grufvan tillsammans med stenkolen förekommande lerorna,
likasom också de askrikare kolen, hvilka ej tåla befraktning, anlades 1902—1903 en större
Fig. 94. Hyllinge gruf- och fabriksområde. Efter fotografi af ing. G. W:son Cbonquist. — Längst till vänster ar
rödtegelfabriken, i midten klinkerfabriken, till höger darom schaktet ocb längst till höger en del arbetarebostäder.
fabrik med 18-cellig gaskammarugn for tillverkning och brånning af hufvudsakligen eld-
fasta fabrikat (chamottevaror) men åfven halfeldfasta s. k. klinkervaror. Anläggningen
utvidgades år 190.5 med ånnu en stor gaskammarugn, afsedd for klinker X, hvarigenom
produktionsformågan af eldfasta och klinkrade varor uppbringats till omkring 25,000 ton
per ar.
De belintliga råmaterialens större eller mindre låmplighet for olika åndamål har
man sökt utröna genom grundligt och langvarigt experimenterande i ett på platsen for
åndamålet sårskildt inråttadt kemiskt och fysiskt försökslaboratorium. Efter de dårvid
vunna resultaten har fabriksverksamheten råttats. Denna har på jämförelsevis kort tid
1 Med klinker forstås egentligen ett tiil sintring brandt tegel af tegelformat, d. v. s. där längd :
bredd : tjocklek = 4 : 2 : 1. I handeln inbegripas dock harunder plattor af allehanda slag, afsedda för golf,
trottoarer, vattenbyggnadsandamål m. m. oberoende af form och storlek, men som hafva det gemensamt, att de
i godset aro sintrade eller klinkrade. Rätieligen borde benamningen för de olika slagen vara t. ex. klinkrad
fasadsten, klinkrade plattor o. s. v. och ej, såsom nu ofta begagnas, fasadklinker, klinkerplattor.
16—112670 S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.