De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
122
II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA.
nått en storartad utveckling, hvarom fig. 96 å följande sida i sin mån låmnar en ojåfvig
antydan.1
Produkteraa åro af många olika slag. Utom det eldfasta teglet tillverkas nåmligen
utmårkt fasadsten i en miingd fårgnyanser (delvis erhållna genom engobering), klinker,
klinkrade golf- och trottoarplattor, glaseradt ocli syrefast gods m. m. afvensom modernt,
glaseradt taktegel, en vara hvilken hittills, såsom bekant, hufvudsakligen importerats från
Tyskland.
En vid Hyllinge sårskildt anlagd elektrisk central lämnar drifkraft till reparations-
verkståder m. m. och forser verket med belysning inom och ntom hus.
Fig. 95. Klinkerfabriken I vid Hyllinge. Till vänster gasgeneratorer. Efter fotografi
af Ingeniør M. Svanberg.
Bolaget öfvertog år 1903 en af Konsul P. Olsson jämte några andra personer den
31 juli samma år förvärfvad stenkolskoncession på ett område af 1,542,163 hektar inom
Höja och Starby socknar i Kristianstads lån. Emellertid kunde vid af bolaget år 1904
därstädes utförda tre försöksborrningar (I, II och III) ingen brytvård kolflöts inom om-
rådet påvisas, hvarför koncessionen efter ett par år helt och hållet afstods. (Se borr-
platserna I, II och III å kartskissen, tafl. VII hår vid slutet.)
1 Tydliga bevis for Hyllingeverkens aktningsbjudande storlek äro för ôfrigt framlagda af Ingeniøren där-
städes G. W:SON Cronqüist i en populär uppsats, Hyllingeverken, ingående uti publikationen »Affärsvärlden».
Han meddelar däri, »att sammanlagda takytor å Hyllingeverken tillhöriga fabriker ocb byggnader uppgå till vid
pass TVa tunnland eller 3 ganger så stor yta som Gustaf Adolfs torg i Stockholm och cirka 6 ganger så stor
takyta som Kungl. slottets». Vidare, att »sammanlagda produktionen af kol, lera, klinker, fasadsten, eldfast
tegel och murtegel utgör dagligen ett tåg på 40 vagnar. Tänkte man sig årsproduktionen lastad på ett
järnvägstäg, skulle detta, förutom de 300 lokomotiv, som behöfdes för dragningen, utgöra 12,000 godsvagnar
à 10 ton. Tåget i fråga erhölle då en längd af 90 km. och skulle med ordinarie fart taga c:a 4V2 timmar
att passera.»