ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
122 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. nått en storartad utveckling, hvarom fig. 96 å följande sida i sin mån låmnar en ojåfvig antydan.1 Produkteraa åro af många olika slag. Utom det eldfasta teglet tillverkas nåmligen utmårkt fasadsten i en miingd fårgnyanser (delvis erhållna genom engobering), klinker, klinkrade golf- och trottoarplattor, glaseradt ocli syrefast gods m. m. afvensom modernt, glaseradt taktegel, en vara hvilken hittills, såsom bekant, hufvudsakligen importerats från Tyskland. En vid Hyllinge sårskildt anlagd elektrisk central lämnar drifkraft till reparations- verkståder m. m. och forser verket med belysning inom och ntom hus. Fig. 95. Klinkerfabriken I vid Hyllinge. Till vänster gasgeneratorer. Efter fotografi af Ingeniør M. Svanberg. Bolaget öfvertog år 1903 en af Konsul P. Olsson jämte några andra personer den 31 juli samma år förvärfvad stenkolskoncession på ett område af 1,542,163 hektar inom Höja och Starby socknar i Kristianstads lån. Emellertid kunde vid af bolaget år 1904 därstädes utförda tre försöksborrningar (I, II och III) ingen brytvård kolflöts inom om- rådet påvisas, hvarför koncessionen efter ett par år helt och hållet afstods. (Se borr- platserna I, II och III å kartskissen, tafl. VII hår vid slutet.) 1 Tydliga bevis for Hyllingeverkens aktningsbjudande storlek äro för ôfrigt framlagda af Ingeniøren där- städes G. W:SON Cronqüist i en populär uppsats, Hyllingeverken, ingående uti publikationen »Affärsvärlden». Han meddelar däri, »att sammanlagda takytor å Hyllingeverken tillhöriga fabriker ocb byggnader uppgå till vid pass TVa tunnland eller 3 ganger så stor yta som Gustaf Adolfs torg i Stockholm och cirka 6 ganger så stor takyta som Kungl. slottets». Vidare, att »sammanlagda produktionen af kol, lera, klinker, fasadsten, eldfast tegel och murtegel utgör dagligen ett tåg på 40 vagnar. Tänkte man sig årsproduktionen lastad på ett järnvägstäg, skulle detta, förutom de 300 lokomotiv, som behöfdes för dragningen, utgöra 12,000 godsvagnar à 10 ton. Tåget i fråga erhölle då en längd af 90 km. och skulle med ordinarie fart taga c:a 4V2 timmar att passera.»