De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

126 n. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. stoden, den så kallade Brobykoncessionen, som tillika omfattar en del af Broby socken, tillföll Konsuln N. Persson m. fl. \ hvilka samtidigt ingifvit ansökan om koncession. Så småningom erhöll emellertid bolaget flera nya koncessioner: Ströfvelstorps- koncessionen år 1902 och Åstorpskoncessionen 1907, samt förvärfvade sig genom köp andra, nämligen Ausås-, Fleninge- och Mörarpskoncessionerna år 1903. Broby- och Nygårdskoncessionerna år 1907. (Se kartan öfver koncessionsområdena, tafl. 2 i atlasen, med forklaring å tafl. 3.) — Ytinnehållet af de sålunda bekomna koncessions- områdena uppgår till 7,620 hektar. Inom dem utfördes efter hand ett energiskt arbete med undersökning af fålten medelst dj upborrningar. Dessa undersôkningar, såger Svedberg, »visade snart, dels att betydande delar af de erhållna eller inköpta koncessionerna voro mer eller mindre vårdefulla, dels att andra delar dåraf voro fullståndigt värdelösa, men den ursprungliga formodan visade sig dock grundad, nämligen att betydande områden af dem, som en gång sönats, så ock andra, som aldrig varit inmutade, dock innehölle stenkolstillgångar i betydenhet och brytvårdhet füllt jämfbrliga med dem å de ôfriga inmutade eller koncessionerade fålten». I nåra 10 år fortgingo borrningarna, under hufvudsakligen Svedbergs öfverinseende. Tillsammans 125 borrningar inom bolagets koncessionsområden utfördes, dåribland två af Internationale Bohrgesellschaft i Erkelenz med diamantborr af 225 mm. diameter. För dessa redogôres i en senare afdelning. Sedan borrningarna afslutats och resultaten sammanstållts samt de fåltdelar, som dårvid befunnits värdelösa, afskilts2 (se områdena 10. a, 13. a och 14. a å tafl. 2 i atlasen), beslöt bolaget att anlågga tvenne schakt, ett vid Ormastorp [Ormastorps grufva], på grånsen mellan Nygårds- och Ausåskoncessionerna, ungefår 3 km våster om Astorp vid Höganäs—Astorps järnväg, och ett vid Gunnarstorp [Gunnarstorps grufva] inom Broby- koncessionen norr om Bjufs grufva, intill Helsingborg—Hessleholmsbanan. Och åro dessa schakt afsedda för utnyttjande af det stora sammanhångande kolfålt (3,292,74 har) oster om Vege å, hvilket bolaget, såsom förut nåmnts, kommit i besittning af dels genom in- köp, dels genom förvärfvande i första hand af intill hvarandra grånsande koncessions- områden. De betydande penningbehofven för såvål dessa inkôp som ock för schaktanlägg- ningarna nödgade bolaget att år 1907 dels ôka sitt aktiekapital till 1,000,000 kronor, dels upplågga ett obligationslån å kronor 1,500,000. Arbetet med afsånkandet af schaktet vid Ormastorp, hvilket erhållit namnet Carl Cervin, tog sin början i oktober 1907 och var fullbordadt år 1910, så att schaktet kunde tagas i bruk och uppfordring dårur åga rum fôre årets slut. Redan genom tillrednings- arbetena nere i grufvan vanns således en viss kvantitet stenkol, men den egentliga kol- 1 Dessa forsålde år 1905 sin sålunda erhållna koncessionsratt tillika med den 2C/9 1902 förvärfvade Nygårdskoncessionen (se N:o 12 å tafl. 2 i atlasen) till Skromberga Stenkols- och Lerindustriaktiebolag, som emellertid, sedan köpet öfverklagats af Kolbrytningsbolaget, af Högsta Domstolen den 23 nov. 1906 för- klarades på grund af sin bolagsordning icke haft rätt att inkôpa ifrågavarande koncessioner. Dessa blefyo dar- for år 1907 öfverlatna till Kolbrytningsbolaget mot ersättning för de kostnader, som nedlagts i och for inköpet och försvarandet af dem. 2 Såsom ur grufteknisk synpunkt värdelösa afstodos 564 hektar af Norra Vramskoncessionen, 767 hektar af Ströfvelstorpskoncessionen samt 976 hektar af Ausåskoncessionen, summa 2,307 hektar. Af bolagets samtliga koncessionsområden kvarstå således 5,313 hektar.