De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKANSKA KOLBRYTNINGSAKTIEBOLAGET. 127 brytningen tog sin början först i maj 1911. Schaktet ar ett s. k. sänkschakt, och ut- förandet af detsamma har skott under ledning af I. Svedberg. Det år fullt tidsenligt anordnadt och monteradt med enbart elektriskt drifna maskiner. Djupet ar 94 meter. De båda flötser, som vid Bjuf brytas hvar för sig å olika nivåer, ligga vid Ormastorp så nära hvarandra, att de brytas tillsammans. Uppfordringsmångden utgjorde år 1910 12,615 hektoliter — 1,009 ton stenkol. 1 Lera och skiffer brytas ej. A ett intill schaktet grånsande inkôpt jordområde om c:a 20 hektar inom Björnekulla socken, Kristianstads lån, bygges ett vålordnadt grufsamhålle. Vid uppgörandet af plan härför har man efterstråfvat att åstadkomma största môjliga trefnad, hvarfôr husen våxla Fig. 97. Byggnadsplan för Ormastorps grufsamhälle. Förminskad efter frän I. Svedberg erhållen, af Stadsingeniören Sigfrid Ewald är 1910 upprättad plankarta. i utseende och alltför enformig gruppering undvikits. Hvarje hus år afsedt för tvenne familjer, och hvarje familj disponerar därjämte egen, inhägnad trådgård om c:a 500 kvadratmeter. Såsom grufingeniör och platschef vid Ormastorps grufva tjänstgör sedan 1 de- cember 1910 förutvarande grufingeniören vid Bjuf B. Hj. Lundgren. Vid Gunnarstorp, något soder om Gunnarstorps järnvägsstation på Helsingborg- Hessleholmsbanan, gjordes år 1910 ett antal borrningar för utrönande af låmpligaste 1 Försäljningen af kolen från Ormastorp sker gonom Höganäs-Billesholms Aktiebolag enligt mellan detta bolag och Kolbrytningsbolaget träffad öfverenskommelse.