De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

128 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. platsen for ett schakt därstädes, hvars namn skulle blifva Gustaf Tornerhjelm efter nuvarande innehafvaren af Vrains Gunnarstorps gods, f. Landshöfdingen G. D. R. Torner- hjelm, och sedan plats blifvit bestånid, börjades arbetet med schaktsånkningen samt om- rådets ordnande. Grufbangârd anlades och en för grufvatten afsedd större afloppsledning till Vegeå utfördes; vidare byggdes provisoriskt maskinhus samt transformatorhus. — Hvad schaktsånkningsarbetet beträffar, afsänktes först ett mindre schakt (ett slags brunn) om 2 meters diameter till 25 meters djup genom de losa jordlagren för noggrant ut- rönande af dessas beskaffenhet. Kring detta lilla schakt afsänkes sedan till omkring 100 meters djup det slutliga stora schaktet, hvilket skall anordnas i likhet med Ormas- torpsschaktet. Arbetet harmed tog sin början den 4 juli 1911 och pågår ännu (dec. 1911) med betonggjutning och dylikt. De bagge Kolbrytningsbolaget tillhöriga Morarps- och Fleningekoncessionerna hafva visat sig innehålla alltför tunna flötser, och Öfveringeniör Svedberg anser, att »schaktsånkning på dessa fålt kan för närvarande icke löna sig och säkerligen ej heller i framtiden». Åren 1903—1904 hade nåmligen bolaget låtit lånspumpa, fördjupa och iordningställa ett norr om Morarps kyrka befintligt aldre schakt samt dår borja kolbryt- ning på den nedre flotsen, sedan den öfre härtill visat sig omöjlig, men arbetet befanns vara ofordelaktigt och upphörde därför snart. (Se vidare under rubriken Morarps schakt, sid. 116.) De geologiska forhållandena vid bolagets grufvor och kolfålt behandlas i af- delningen III. Koncessioner. Sedan en den 28 maj 1886 utfärdad »Lag angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheten trådt i kraft den 1 jan. 1887 och den dittills enligt 1885 års gi’ufvestadga sållande inmutningsrätten hvad beträffar stenkol således samma dag upphörde att gålla,1 år »råttighet att eftersöka och bearbeta stenkolsfyndighet beroende på särskildt tillstånd (koncession), som meddelas af Konungen». I denna lag stadgas bland annat: att koncession icke må omfatta område ôfverstigande 1,600 hektar; att for det område, hvarå koncession meddelats, skola gränserna på djupet. räknas lodräta, sa vidt det utan förnärmande af annans ratt kan ske; . _ ,. att forutom de eldfasta leror, hvilka forekomma i samband med stenkolsfyndigheterna. afven ôfriga på djupet anträffade mineraliska ämnen inom området for koncessionen ma af koncessionsinnehafvaren brytas, i den mån sådant år erforderligt för arbetets andamålsenliga drifvande etc.; att arbete under jord icke får äga rum lodrätt under kyrkogård eller begrafningsplats eller under ett område i dagan med utsträckning af 15 meter från kyrka, ej heller utan agares eller nyttjanderättsinnehafvares 1 Någon inmutning af stenkolsfyndighet hade emellertid icke under de närmast dessförinnan förfiutna 15 åren kunnat verkställas på grund af ett genom kungörelse den 24 maj 1872 meddeladt forbud tilis vidare mot utfårdande af mutsedlar å stenkolsfyndigheter.