De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: SCHARTEN. 147 Schabtens namn och anlåggningsår samt huru läng tid hvart och ett af dem an- vändts för kol- och leruppfordring åsbådliggores genom den grafiska framställningen ä tafl. VIII. Denna visar åfven, att enbart ofre flotsen (Grefvinnan Ruuths flöts) brutits ur 9 af de äldsta schakten (B, C, F, N:o 7, II, 12, 15, Kvarnschaktet och Hjelpen), såval ofre som nedre flotsen ur 5 schakt (Maskinschaktet eller D, N:o 16, Union eller 18, Association eller 19 och Besväret) och ensamt den nedre flotsen (Fru Bagges flöts) ur alla ôfriga schakt. Sedan år 1826 har någon brytning i öfre flötsen icke ågt rum; denna ansågs nåmligen då foga brytvård. — Schaktens låge angifves å tafl. 3 och 4 i atlasen. Bland de redan nedlagda grufschakten hafva for kol- och leruppfordring från nedre flötsen fôljande varit i drift största antal år, nåmligen: schaktet Ruuth..........................................32 år » Alströmer......................................30 » » Kronan ........................................30 » » Prins Carl ....................................29 » » Besväret (förutom 3 år från öfre flötsen) . . 19 » Anmärbningsvärda för lång uthållighet åro äfven de båda Ryds pumpschakt, som de vanligen ballas (Ryds Gamla och Ryds Nya), hvilba anlades under 1830-talet och för grufvans vattenlånshållande haft sina balansmasbiner och stora ålderdomliga pumpar i gång ånda till de senaste åren. I det ena schabtet bvarstå pumpar och masbiner fort- tarande för att anvåndas såsom reserv. Ryds Gamla schabt tjänstgjorde åfven som upp- fordringsschabt i 17 år till slutet af 1859. Till jämförelse med de ofvannåmnda, nedlagda schabten må nämnas, att det ånnu fullt lifsbraftiga schabtet Oscar II vaiit i oafbruten verbsamhet sedan 1876, således 36 år. De åldre schabten för boluppfordring voro ungefår 2Vs m. i diameter och ågde rundförbyggnad af trå, nåmligen ebringar på 0,ß m. afstånd från hvarandra, med be- blådnad af 6 centimeter tjocba furuplanbor (Beråttelse till 1844 års bolagsståmma). Såsom exempel på bostnaden må anföras (efter R. Bald, Betånbande etc. 1827, sid. 35 och 36) att det 33 meter djupa, åren 1825 och 1826 anlagda schabtet Foreningen bostade endast 2,260 bronor, inberåbnadt timmer, byggnader och masbiners uppsåttning m. m. — För schabtet Kronan, som afsånbtes 1843 och jämte förbyggnaden ofvan jord var 71 meter djupt, utgjorde bostnaden ombring 10,400 bronor. Flera af schabten anlades på platser, dit underjordisba s. b. stenorter blifvit från andra schabt i horisontell ribtning drifna, tilis den genom forbastning rubbade bolflötsen påtråffades. Så anlades schabtet Nya Association på en från schabtet Prins Oscar mot norr drifven stenort, schabtet Föreningen på en dylib från schabtet Försöbet, och schabtet Kronan på en från Tillflybten. Utstab- ningen gjordes dårvid så omsorgsfullt, att orterna verbligen träffades, så snart schabt- sånbningen fortgått till beståmdt djup. För nårvarande åro endast tre af de fyra senast anlagda schabten i drift, nåmligen Rung Oscar II, Prins Gustaf Adolf och Sjöcrona; schabtet Jonas Alströmer, hvarur bol- och leruppfordring pågått sedan 1880, nedlades i midten af år 1909.