De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

146 IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FÄLTEN. några årtionden en liflig fabriksverksamhet för tillgodogörande af den jämte stenkolen uppfordrade eldfasta leran. — För den historiska, här ofvan blott antydda utvecklingen af Höganäs stenkolsverk, såsom den numera verkligt storartade anläggningen i sin helhet ofta benämnes, är redogjordt i det fôregâende under rubriken »Den skånska kol- brytningens historia», sid. 77—87, hvartill härmed hånvisas. Trakten vid Höganäs ar mycket jåmnlåndig, och inom själfva det nuvarande i bruk tagna gruffåltet hôjer sig markens yta knappast mera ån några få meter öfver hafsytan. Enår de lösa jordaflagringarna — morånlera med delvis öfverliggande yngre sand- och ler- arter — somligstådes hafva 12 till 18 meters mäktighet, ligger själfva berggrundens yta inom en del af gruffåltet lågre än hafvets nivå, till och med ånda till 12 m. derunder, hvilket år forhållandet i trakten mellan gårdarna Hultabo, Måarp, Steglinge och Längeröd m. m.1 Eljest intager berggrunden i allmånhet 5—10 meters höjd öfver hafsytan; dock år den endast på några få stållen blottad i dagen.2 Innan grofvan anlades, var marken här ganska vattensjuk, ja nästan tråskartad, men genom anläggandet i 1800-talets början af en från Ryds pumpschakt till hafvet gråfd kanal, delvis afsedd att afleda det uppumpade grufvattnet, blef detta fôrhâllande åndradt till det båttre, så att trakten kunde odlas och bebyggas. Till markens drånering har naturligen också själfva de underjordiska grufarbetena allteftersom de fortskridit bidragit. — Situationskartan å tafl. V, efter John Stawford 1813, ger en föreställning om traktens dåvarande allmänna karaktår samt läget af då befintliga schakt, kolvagnsvågar m. m. Tafl. IX däremot framställer en plan3 öfver Höganäs nuvarande gruf- och fabriks- område, med dettas mångfald af boningshus, fabriker och nyare grufschakt m. m. — Området genomskåres till hela sin långd af Höganäs—Astorps jårnvåg och står därigenom medelst stationerna Höganäs Ofre och Höganäs Nedre i forbindelse raed Sveriges hela järnvägsnät, hvarjåmte en år 1887 anlagd god hamn, som nu fordjupas till 6,5 meters djup, möjliggör gruf- och fabriksprodukternas försändande sjöledes. Transporten mellan de särskilda grofschakten och fabrikerna samt hamnen förmedlas genom Höganäsverkens egna smalspåriga jårnvågar, i längd uppgående till omkring 9 kilometer. Schakten. Antalet grufschakt, som vid Höganäs anlagts och långre eller kortare tid varit i användning, uppgår till 50. De flesta och äldsta schakten, numera igenfyllda, voro an- lagda inom norra delen af det hittills utbrutna området, den s. k. Gamla grufvan. Deras djup var obetydligt, blott 5—40 meter, ty kolflötserna voro där belågna nårmare dagytan ån inom fåltets ôfriga delar. Senare anlagda schakt hafva olika djup, nående ånda till 109 meter under jordytan. 1 I den år 1887 tryckta »Beskrifning öfver Skanes stenkolsfält och -grufvor», S. G. U. Ser. C, N:o 65, har jag å sid. 68 framställt en relief-kartbild utvisande berggrundsytans inom hela Skåne läge öfver och under hafvets nivå. 2 De platser, där berggrunden verkligen kunnat iakttagas i dagen eller vid gräfning, äro å såval den geologiska kartan, tafl. 1 i atlasen, som å kartan tafl. 3 därstädes angifna medelst särskilda tecken. 3 Förminskad kopia af en från Höganäs benaget erhållen karta, med en del forklaringar och komplet- teringar af mig.