De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: SCHARTEN. 149 luftpumpar, samt två underjordiska högtrycks-centrifugalpumpar, 1 de första i Sverige, drifna af hvar sin direkt kopplade elektriska motor på 90 hkr. Uppfordringen år dubbel, med en vagn i hvarje hiss. Hissgejderna utgöras af jarn- vågsskenor om 10 kg. vikt per meter, anbragta vid hissarnas ena sida. Linkorgen år dubbel- konisk; linorna, ursprungligen bandformade, af hampa, utbyttes senare mot ståltrådslinor. Transporten i hufvudutfraktsvägarna fram till schaktet försiggick ånnu år 1910 medelst 18 små håstar, de flesta från Gottland, men följande år igångsattes en elektrisk linbana nere i grufvan, hvarigenom håstantalet kunde reduceras högst betydligt for att efter band alldeles indragas. Grufvattnet, som från de norra och östra grufdelarna rinner till Kung Oscar II:s schakt, samlar sig dår i vattenbehållare (vattenduntar), nedsprångda c:a 3 m. under kol- flötsen. Det pumpades förr upp 24 meter till en stenort, längs hvilken det rann till Ryds pumpschakt att dår bringas upp i dagen, men numera pumpas det omedelbart upp till dagen medelst de två nya, ofvannåmnda, underjordiska högtrycks-centrifugalpumparna och ledes i rörledning till Ryd, hvarest en del uppumpas i filtrerbassångerna. Lagerfoljden inom den vid schaktsånkningen genomgångna delen af formationen blef genom dåvarande Grufingeniören E. Ulffeks synnerligen noggrant uppmårksammad och antecknad. Han ågnade en beaktansvård omsorg åt uppmåtningen och beståmningen af de genomgångna olika berglagrens mäktighet och beskaffenhet, hvarjåmte han, alltefter- som afsånkningen fortskred, låt lösbryta samt i naturlig tjocklek och ordningsfôljd upp- lågga profstycken af hela lagerserien i schaktet. Vid ett besök i Höganäs sommaren 1876 bereddes mig tillfålle att nårmare granska dessa schaktprof samt att for Sveriges Geolo- giska Undersöknings museum medtaga mindre delar af desamma. Det år på grund af ofvannämnda àtgôranden och granskning, som den detaljerade och noggranna vertikal- sektion ôfver lagerfoljden i schaktet kunnat uppråttas, hvilken framstålles å taflan 13 i atlasen. — Afven vid afsänkandet af det några år senare anlagda schaktet Jonas Al- strömer har Ulffeks uppmått och beståmt lagerfoljden samt uthuggit och forvarat prof,2 ett förfarande som från såvål vetenskaplig som praktisk ståndpunkt år att varmt fororda men som tyvårr endast undantagsvis vidtagits, då nya schakt anlagts.3 Schaktet Jonas Alströmer år belåget c:a 650 meter nordost om Kung Oscar II. Det har cirkelrund tvårgenomskårning med 3,9 meters diameter och år omkring 80 m. 1 Af Gebrüder Sulzers i Winterthur fabrikat, inköpta 1901. — Förr voro, i ett vid själfva schaktbottnen utsprängdt maskinrum, for vattenuppfordringen uppstälda tvenno direkt och dubbelt verkande ångtryckspumpar (af 33-tums ångcylinder och 12-tums pump-plungar), till hvilka ånga leddes ned från dagen. 2 Afven denna profsamling från de i schaktet Alströmer genomgångna lagren, hvilkas mäktighet Ulffeks kontrollerat genom direkt uppmätning i schaktet, hade jag förmanen att tillsammans med honom granska som- maren 1878. Därvid kollationerades de olika lagrens petrografiska beskaffenhet och upprättades den slutliga schaktprofil, som framställes å tafl. 13 i atlasen. Genom U:s tillmOtesgående hafva stuffprof erhållits för S. G. U:s museum. Vid den for mera än 60 år tillbaka fullbordade schaktsånkningen af Prins Carl blef likaledes lager- foljden mycket noggrant upptecknad af Ulffers (se tafl. 14 i atlasen). 3 Vid afsänkandet af Skånska Kolbrytnings-Aktiebolagets år 1910 fullbordade präktiga schakt Carl Cervin vid Ormastorp lät dettas konstruktör, Öfveringeniör I. Svedberg, uthugga och förvara profstycken af de där genomgångna lagren, hvilka oekså hvart for sig noga uppmättes; men dessa prof har jag icke haft tillfälle att taga i betraktande.