De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: SCHARTEN. 151 I afsikt att öppna ett nytt arbetsfält norr intill det redan utbrutna och af en for- kastning begränsade fältet, drefs åren 1903 och följande från schaktet Alströrner en om- kring 1 kilometer lang transportort i nåstan rakt nordlig riktning forst genom gamla fyllningar och kvarstående små kolpelare inom det utbrutna området, tills forkastningen på 750 meters afstånd från schaktet nåddes, samt vidare på andra sidan om denna så- som s. k. stenort, dels i flötsens bottenlager, dels i dess tak. I denna ort anordnades elektrisk lindragning fram till Aiströmer. Sedan flotsen slutligen påtraffats på 60 meters nivå, afsänktes for att förbättra luftväxlingen år 1907 ett luftxchakt,1 anlades hufvud- och ventilationsorter samt börjades kolbrytning. (Se atlasen tafl. 4.) Men snart iakttogs strax norr om luftschaktet en mycket betydande forkastning, som bragt underliggande aldre bildningar i nivå med den kolförande formationen och således helt och hållet begrånsat densamma. Enär arbetet därjämte var mycket, besvåradt af mindre forkastningar och icke befanns ekonomiskt fordelaktigt, upphörde det alldeles våren 1909, hvarefter alla maskiner, pumpar, rålsspår, elektriska ledningar m. m. borttogos och luftschaktet, såsom obehöfligt, igenfylldes. Då grufarbetet vid Höganäs under många år pågått endast från de båda schakten Kung Oscar II och Jonas Aiströmer och de från dem med fordel tillgängliga områdena småningom skulle komma att blifva utbrutna, måste nya områden inom gruffåltet öppnas för kolbrytningens oafbrutna fullfoljande och således nya schaktanläggningar göras. Ar 1893 börjades arbetet därmed vid Hustofta, c:a 1,400 meter sydost från schaktet Oscar II, genom afsänkandet af ett schakt, som sedermera erhöll namnet Prins Gustaf Adolf. Schaktet Prins Gustaf Adolf är ett s. k. tvillingsschakt, d. v. s. bestående af två sammanhörande schakt, det ena för pumpverk och stegvåg, det andra för uppfordring och luftväxling. Pumpschaktets afsänkning tog sin början i februari 1893, sedan ett borrhål blifvit där nedslaget, och arbetet fortgick, dock med flera afbrott i följd af försenade maskinleveranser, till den 6 november 1896 (Gustaf Adolfs-dagen), då nedra kolflötsen anträffades på 102 m. djup. Schaktets totala djup, råknadt från dagöppningen, är ungefär 110 m., och blef detsamma färdigt i januari 1897. Vid sänkningsarbetet sysselsattes 12 man, fördelade 4 och 4 på åttatimmarsskift. De hade betaldt per sänk- meter och förtjänade i medeltal kr. 3,25 per man och skift, når de arbetade på beting. Under afsånkandet tilltog vattentilloppet oupphörligt och uppgick, då schaktet var full- bordadt, till 2V2 kubikmeter per minut. — Schaktet år ovalt, med 4,5 m. stôrre och 3,5 m. mindre diameter. Till 14 m. djup år det muradt, men sedan sandsten på nämnda djup anträffats har ingen murning varit behöflig, utom vid genomgåendet af kolflötsen. Uppfordringsschaktet anlades 45 meter nordost om pumpschaktet, sedan en ort från detta drifvits dit i kolflötsen och ett borrhål dår nedslagits. Afsänkningen af det- samma pågick utan afbrott, och det blef färdigt i november 1897, så att kolbrytningen. kunde taga sin början med ingången af år 1898. Schaktet år 103 m. djupt, rundt, med 3,95 meters diameter samt muradt till 12 meter under och 5 m. ôfver marken. Det har tvenne hissar, hvardera löpande mellan fyra spånda ohårdade ståltrådslinor, nämligen två 1 Luftschaktet ar forsedt med stegväg. Det ar 65 m. djupt, 2,s m. i diam. och till 44 m. djup beklädt med en 10 cm. tjock stampad betougcylinder. Den friska luften går ned har och upp genom schaktet Alströmer.