De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

154 III. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Lagerfôljden i schaktet Prins Gustaf Adolf angifves å tafl. 14 i atlasen genom en profil i skalan 1:400, grundad på uppgifter från en på platsen utförd borrning innan schaktet afsånktes. Någon detaljgranskning och uppmätning af berglagren vid sjålfva schaktsänkningen hade icke utförts. Schaktet Sjôcrona. Omkring 1,000 meter våster om Prins Gustaf Adolf år detta schakt afsånkt. Det blef fårdigt och driftsattes våren 1902. Från Gustaf Adolf var på förhand en ort drifven till den punkt, dår schaktet skulle nedkomma, och man var dår- för vid schaktningsarbetet icke besvårad af vatten, emedan detta afleddes ned till orten genom ett dit nedslaget borrhål. Schaktet år rundt, med 3,90 m. diam., samt 82 m. djupt. Från sandstens-»hallen» till 5 meters höjd öfver marken, inalles 19 meter, år det muradt. Kolflötsen tråffades på ungefår 80 meters djup. Uppfordringshöjden år 86,5 m. — Uppfordringen sker medelst två hissar, hvardera rymmande två vagnar. Gejderna ut- göras af träslanor. Hissens tyngd och linans dimensioner åro desamma som vid schaktet Prins Gustaf Adolf. Motorn år en dynamo på 85 hkr., som gör 750 hvarf i minuten, genom kuggutvåxling nedsatta så, att lintrumman (cylindrisk och 2 m. i diam.) gör 21 hvarf i minuten. För manövreringen finnes pådragningsmotstånd och fotbroms. Någon egentlig lånshållning år i Sjôcrona icke behöflig, emedan grufvattnet här- ifrån rinner till det på lågre nivå befintliga schaktet Gustaf Adolf. Dock finnes en liten elektromotorpump insatt på c:a 20 m. djup, hvilken från en i förbindelse med schakt- ringarna stående reservoar pumpar vatten till bassang och tvåtthoar i torkboden. Vid detta schakt finnes nåmligen ingen ångpanneanlåggning. Transporten i Sjôcrona skedde åtskilliga år medelst håndkraft, men från 1912 år elektrisk lindragning åfven dår anordnad. Anlåggandet af schakten Gustaf Adolf och Sjôcrona planlades och utfördes under ledning af Ingeniôren E. Ulffers med bitråde af IngeniOren H. A. Mueller. Schakten åro uppkallade efter II. K. H. Kronprinsen och Öfverjägmästaren J. Sjôcrona, disponent vid Hôganâs åren 1846—1866. Kolflötsen och dennes olika lager. Såsom redan förut omnåmnts, brytes vid Hoganås sedan midten af 1820-talet uteslutande den nedre kolflötsen, Fru Bagges flots (flöts B), hvilken år mycket likformigt utvecklad inom hela gruffåltet i afseende på såvål sammansåttning som måktighet,1 i motsats till den tidigare brutna ofre flotsen, Grefvin- Blombacka, Lesjöfors eller Fagersta. De uppbäras i banorna af på låmpliga afstand placerade rullar af tril eller järnrör af 30 cm. langd och 7,5 cm. i diameter. — Klykorna aro centriska och af enklaste konstruktion. De nedstickas i en å ena vagnsgafveln sittande hylsa af järnrör. Vid afkopplingsplatsen passerar linan genom automatiskt verkande »skrapor» af vinkeljärn, som befria densamma från hylsorna» (Bergmiist.relat. for år 1910). 1 Såsom exempel på denna likformighet må nämnas, att vid de uppmätningar af flotsen, som genom grufingeniörerna utförts inom olika delar af grufvan, nåstan fullkomligt samma matt erhållits vid anda till 3 kilometer från hvarandra skilda platser, t. ex. NO om schaktet Alströmer och SV om schaktet Gustaf Adolf, och detta gäller icke allenast flötsens totala måktighet utan åfven de sårskilda lagrens inom densamma. Enligt tidigare uppmätningar af flötsmäktigheten inom de åldre, våstra delarna af grufvan tyckes dock någon oregel- bundenhet beträffande denna dår förefunnits.