De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: KOLFLÖTSEN. 155 nan Ruut/is flots (flôts A\ som visat sig vara ganska obeständig och våxlande. Förutom dessa båda flötser förekomma visserligen några mindre sådana, dels på olika nivåer högre upp i lagerserien, ofvanför flötsen A, dels emellan denna och flötsen B (se tafl. 13 och 14 i atlasen), men dessa ilro jlim forel sevis mycket obetydliga, med en kolmåktighet af endast 5—24 cm., ocli åtminstone hittills ansedda att vara icke brytvårda. Hårom vidare under rubriken »Geologiska forhållanden». Fru Bagges flôts utgöres af fem lager stenkol och fyra lager svart, kolhaltig skiffer, omvåxlande med hvarandra och tillsammans hållande en måktighet af 1,4—1,5 meter, hvaraf 0,6—0,7 meter stenkol af tre olika kvaliteter och omkring 0,8 m. svart skiffer. Flötsens hångande, taket i grufrummen, utgöres af ljus, delvis grâaktig, tin- Elg. 103. Vertikalskärning genom Fru Bagges flôts (flots B) i Höganäs grufva. körnig sandsten, liggandet, eller golfvet i orterna, af i allmånhet mörk eldfast lera. De sårskilda lagrens måktighet och fordelning inom flötsen angifvas af vertikalskårningen fig. 103. De olika kolsorterna upptaga, såsom af profilen synes, följande måktigheter inom flötsen i dess helhet, nåmligen lagret af kol N:o 1 = 0,20 meter, de fyra lagren af kol N:o 2 tillsammans = 0,31 m., de båda lagren kol N:o 3 = 0,15 meter. Flötsens hela kol- mäktighet år alltså 0,ee m. och de olika kolslagens kvantitativa fôrhâllande till hvarandra ungefår som 1:1,5: 0,75. De fyra lagren kolhaltig skiffer hafva tillsammans en måktighet af 0.82 m. Proportionen mellan kol och skiffer i flötsen år således i det allra nårmaste som 1: 1,25.