De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

172 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII KÄLTEN. skift med dem är endast 5 öre mot omkring dubbelt för rofoljan samina tid. De nya lamporna tordra likvisst omsorgsfullare skotsel och aro betydligt tyngre an rofoljelamporna, hvartill kommer att de ej i likhet med dessa kunna placeras i mössan. — På senaste tiden har elektrisk belysning i grufvan blifvit införd i Gustaf Adolf och Oscar 11, nämligen närmast schakten och ett stycke in i nårliggande hufvudtransportorter. Antal arbetare, arbetseffekt, aflöning och formåner. Antalet vid Hoganås anställda arbetare utgjorde år 1910 i allt 1,048 man. Deras fördelning på olika verk- samhetsområden, såsom grufdriften, fabriksindustrien m. m., år redan angifven å sid. 79. Det i och for grufarbetet sysselsatta antalet, 362 man, utgjordes enligt Bergmåstare- beråttelsen for sagda år af: Fogdar 6 Kolhuggare 142 med en medelförtjänst per dag af 3,89 kr Dragare 94 » » » » » » 2,68 » Gamsare 24 » » » » » » 2,98 » Dagsverkare, i grufvan 29 » » » » » » 2,31 » » i dagen . . 38 » » » » » » 1,55 » Smeder och snickare . . 10 » » » » > » 2,38 » Maskinister och eldare . . 19 » » » » » » 2,66 » Summa 362 Arbetseffekten per kolhuggare och dag utgjorde under år 1910 i modeltal 22,6 hl. stenkol och 8,5 hl. lera, tillsammans 31,1 hl. (omkring 3 ton), forutom den samtidigt lös- brutna skiffern, och beråknas att dårvid ett område af ungefår 2 kvadratmeter af kol- flötsen konsumerades. Für jämförelse med arbetseffekten vid ôfriga grufvor hånvisas till sammanstållningen nederst å sid. 139. Kolhuggareantalet har i allmånhet varit jåmforelsevis konstant under en följd af år, inom det senaste årtiondet våxlande mellan 142 och 166 man, dock så att naturligt- vis fordelningen de sårskilda schakten emellan kunnat vara ganska olika under olika år, beroende dels på lokala forhållanden, dels på andra orsaker. Afven arbetseffekten har hållit sig inom ganska små variationsgrånser for grufvan i dess helhet, men for skilda schakt visat ganska skiljaktiga siffror. I schaktet Gustaf Adolf arbetade, enligt I. Svedberg,1 under år 1907 i medeltal 68 och under år 1908 60 kolhuggare per dag, hvarvid arbetsprodukten per man och dag utgjorde 28,1 hl. stenkol och 9,3 hl. lera år 1907 27 » » » 8,6 » » » 1908. I schaktet Alströmer dåremot, dår antalet kolhuggare varit betydligt mindre, nåmligen oo o 11 i modeltal per dag år 1908 (maj—december) och 21 år 1909 (januari —april), brots per man och dag endast 14 hl. stenkol och 9,6 hl. lera det förra aret och 15,8 » » » 7,5 » » det senare. 1 »P. M. rorende Uöganäs Grufdrift.» Manuskript af I. Svedberg, dat, 23/e 1909,