De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HÖGANÄS: BELYSNINGEN.
171
själfva »brottet», där arbetet pågår, äskadliggöres af planteckningen fig. 111. Vid drifvande
af stenorter isoleras den ingående luftströmmen från den utgående genoni anbringande af
ett brädgolf på något afstånd från ortsulan, såsom i fig. 112 och 113 angifves. I långa
ortdrifningar, synnerligast vid drifning af smalorter och stenorter, där ej bergrum upp-
Fig. 111. Planteckning, utvisande huru orter ventileras, medan deras uthuggning i kolflötsen pågår. Höganäs grufva.
S, Schaktort. — 0, Under arbete varande orter med hvar sin vagnväg och lufttrumma (jämför profilen fig. 109 å sid 163). —
B, Bergfyllning. — d, Ventildörrar. — Pilarna angifva luftens rörelseriktning.
Fig. 112 och 113. Stenorter vid Höganäs.
Tvärgenomskärningar. (Enligt E. Uliters, 1871.)
lågges, och där således ej någon sarskild luftgång finnes, brukar man før ventilationen
betjäna sig af Körtingska injektorer, »Strahlgebläse», till hvilka vattnet tages från schakt-
ringarna1 och dårifrån ledes i 1-tums järnrör till apparaterna i fråga (enligt Gruf-
ingeniören O. Curtz).
Belysningen. Emedan grufvan är fullkomligt fri från brännbara och explo-
siva gaser, har den DAVY’ska säkerhetslampan hår aldrig behöft användas utan lampor
med ôppen låga varit i bruk. I äldre tider, tilis in på 1870-talet, användes talgljus for
belysningen i grufvan, därefter små blecklampor med tut for veken och en jarntrådshake,
hvarmed de kunde fastas i kläderna eller mossan. Dessa lampor, hvilka ännu begagnas,
fyllas med rofolja eller en blandning af rofolja och fotogen, hvilken senare dock måste
inskränkas, emedan den utvecklade alltför mycken rök i orterna. Under de senare åren
hafva nägra kolhuggare försöksvis börjat använda acetylenlampor af Friemann & M olfs i
Zwickau fabrikat. Men kolhuggarna tyckas i allmänhet ej vara hågade att utbyta sina
gamla och osunda rofoljelampor mot dessa raera moderna, ehuru kostnaden per 8 timmars
1 Ringformade jnhuggningar i sçbaktvâggen på lämpliga afstand for uppsamlande af vattnet, som till-
rinner därstädes.