ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
HÖGANÄS: BELYSNINGEN. 171 själfva »brottet», där arbetet pågår, äskadliggöres af planteckningen fig. 111. Vid drifvande af stenorter isoleras den ingående luftströmmen från den utgående genoni anbringande af ett brädgolf på något afstånd från ortsulan, såsom i fig. 112 och 113 angifves. I långa ortdrifningar, synnerligast vid drifning af smalorter och stenorter, där ej bergrum upp- Fig. 111. Planteckning, utvisande huru orter ventileras, medan deras uthuggning i kolflötsen pågår. Höganäs grufva. S, Schaktort. — 0, Under arbete varande orter med hvar sin vagnväg och lufttrumma (jämför profilen fig. 109 å sid 163). — B, Bergfyllning. — d, Ventildörrar. — Pilarna angifva luftens rörelseriktning. Fig. 112 och 113. Stenorter vid Höganäs. Tvärgenomskärningar. (Enligt E. Uliters, 1871.) lågges, och där således ej någon sarskild luftgång finnes, brukar man før ventilationen betjäna sig af Körtingska injektorer, »Strahlgebläse», till hvilka vattnet tages från schakt- ringarna1 och dårifrån ledes i 1-tums järnrör till apparaterna i fråga (enligt Gruf- ingeniören O. Curtz). Belysningen. Emedan grufvan är fullkomligt fri från brännbara och explo- siva gaser, har den DAVY’ska säkerhetslampan hår aldrig behöft användas utan lampor med ôppen låga varit i bruk. I äldre tider, tilis in på 1870-talet, användes talgljus for belysningen i grufvan, därefter små blecklampor med tut for veken och en jarntrådshake, hvarmed de kunde fastas i kläderna eller mossan. Dessa lampor, hvilka ännu begagnas, fyllas med rofolja eller en blandning af rofolja och fotogen, hvilken senare dock måste inskränkas, emedan den utvecklade alltför mycken rök i orterna. Under de senare åren hafva nägra kolhuggare försöksvis börjat använda acetylenlampor af Friemann & M olfs i Zwickau fabrikat. Men kolhuggarna tyckas i allmänhet ej vara hågade att utbyta sina gamla och osunda rofoljelampor mot dessa raera moderna, ehuru kostnaden per 8 timmars 1 Ringformade jnhuggningar i sçbaktvâggen på lämpliga afstand for uppsamlande af vattnet, som till- rinner därstädes.