De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
178
HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH' FALTEN.
Tillverkningarna vid lerkärlsfabriken hafva till sin art växlat. I första början (från
1833) gjordes endast karl med blyglasyr (gul) samt oglaserade sådana, år 1835 började
karlen forses med saltglasyr (brun), hvilket numera for de enklare hushållskarlen ar det
vanligaste. Under perioden 1832—1846 tillverkades sockerformar, somliga år ända till
17,000 stycken, men de kommo efter hand ur marknaden. Afven olika sorters byggnads-
ornament hafva utförts, hufvudsakligen åren 1868—1884. En tid gjordes s. k. svart pors-
lin, hvartill användes en kolhaltig lersort (benämnd N:o 16), som gaf den svarta färgen
åt godset, då luften utestängdes vid bränningen. Förebild till denna tillverkning var det
engelska svarta Wedgwood-fabrikatet (Basaltware). Fôremâl från denna tidiga fabrikation
vid Höganäs, såsom kaffe-, te- och gräddkannor, vaser och skålar m. m., finnas numera
kvar endast som antikviteter.
Fig. 114. Drejareverlestad i lerkarlsfabriken vid Höganäs.
Vid lerkårlsfabriken sysselsåttas (1897) 55 man under 1 fogde. — Brånningen sker
i 6 stycken flamugnar. — Tillverkningsvärdet år 1910 var mera ån 100,000 kronor. —
Fig. 114 framställer en interiör från drejareverkstaden. Drejskifvorna såttas i rørelse på
gamla såttet af drejarna sjålfva medelst fotterna.
Till lerkärl anvåndes numera en blandning af rät-liaslera från lerbrott vid Danhult
(OSO om Höganäs), klinkerlera från Margretebergs lertag norr vid Höganäs samt vissa
engelska lersorter och fältspat. Förr har begagnats, jämte den vanliga eldfasta leran,
äfven en grå lera, som till hufvudsaklig del brutits i schaktet Besväret 2 och 7 famnar
(3,6 och 12,5 m.) under Fru Bagges flöts. All härtill använd lera underkastas slamning. —
De inora lervarufabrikationen vid Höganäs använda lerorna hade på sin tid sig
åsatta särskilda nummer, hvilkas betydelse angifves sålunda:1
1 Enligt en anteckning af A. E. TÖRNEBOHM, som i midten af 1860-talet vistades någon tid vid Höga-
näs för geologiska undersökningar i trakten.