ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
178 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH' FALTEN. Tillverkningarna vid lerkärlsfabriken hafva till sin art växlat. I första början (från 1833) gjordes endast karl med blyglasyr (gul) samt oglaserade sådana, år 1835 började karlen forses med saltglasyr (brun), hvilket numera for de enklare hushållskarlen ar det vanligaste. Under perioden 1832—1846 tillverkades sockerformar, somliga år ända till 17,000 stycken, men de kommo efter hand ur marknaden. Afven olika sorters byggnads- ornament hafva utförts, hufvudsakligen åren 1868—1884. En tid gjordes s. k. svart pors- lin, hvartill användes en kolhaltig lersort (benämnd N:o 16), som gaf den svarta färgen åt godset, då luften utestängdes vid bränningen. Förebild till denna tillverkning var det engelska svarta Wedgwood-fabrikatet (Basaltware). Fôremâl från denna tidiga fabrikation vid Höganäs, såsom kaffe-, te- och gräddkannor, vaser och skålar m. m., finnas numera kvar endast som antikviteter. Fig. 114. Drejareverlestad i lerkarlsfabriken vid Höganäs. Vid lerkårlsfabriken sysselsåttas (1897) 55 man under 1 fogde. — Brånningen sker i 6 stycken flamugnar. — Tillverkningsvärdet år 1910 var mera ån 100,000 kronor. — Fig. 114 framställer en interiör från drejareverkstaden. Drejskifvorna såttas i rørelse på gamla såttet af drejarna sjålfva medelst fotterna. Till lerkärl anvåndes numera en blandning af rät-liaslera från lerbrott vid Danhult (OSO om Höganäs), klinkerlera från Margretebergs lertag norr vid Höganäs samt vissa engelska lersorter och fältspat. Förr har begagnats, jämte den vanliga eldfasta leran, äfven en grå lera, som till hufvudsaklig del brutits i schaktet Besväret 2 och 7 famnar (3,6 och 12,5 m.) under Fru Bagges flöts. All härtill använd lera underkastas slamning. — De inora lervarufabrikationen vid Höganäs använda lerorna hade på sin tid sig åsatta särskilda nummer, hvilkas betydelse angifves sålunda:1 1 Enligt en anteckning af A. E. TÖRNEBOHM, som i midten af 1860-talet vistades någon tid vid Höga- näs för geologiska undersökningar i trakten.