De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
180
III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH KÄLTEN.
Silikategel. Sedan några år åger tillverkning af sådant tegel ruin vid Höganäs.1
Råmaterialet år en till Dalslandsformationens kvartsitlag hörande kvartsit från L. Valön
och andra öar i Vänern i nårheten af Köpmannabro. Denna år, såsom analytiska be-
ståmningar utvisa, af utmårkt ren beskaffenhet och åfven låmplig i fysikaliskt hån-
Prof 1. Prof 2.
Kiselsyra...............................
Järnoxid och lerjord ...................
Glödförlust.............................
98,52 %
1,73 »
97,43 %
2,31 »
0,31 »
seende, enligt hvad Öfveringeniören Emil Sieurin, som handhar tillverkningen, med-
delar: »Den brånner sig hårdt, nåstan sintrar vid hög temperatur och dess utvidgning i
brånningen år ej så stor, att den forstör teglet». — »Tillverkningen tillgår så, att den
krossade kvartsiten synnerligen intimt blandas med 1 och 2 procent kalk i form af kalk-
mjölk på en kollergång. Teglet slås i jårnformar, torkas skarpt och brånnes i ugnar med
direkt eldning.2 Vid denna fabrikation åro bearbetningen af materialet och brånningen
de viktigaste procedurerna. Sårskildt brånningen fordrar stor påpasslighet och vana hos
fyrarna. Den temperatur, vid hvilken detta tegel brånnes, torde, kanske med undantag
för brånning af magnesit, vara den högsta, som förekommer vid tegelugnar, eller ungefår
motsvarande kågla 19 (1,520° C).»
»Nedanstående analyser af de båda svenska silikafabrikaten gifva ett begrepp om
renheten hos denna vara, som i sjålfva verket ej torde öfverträffas af många utlåndska
marken af detta slag.»
Analyser å svenskt silikategel
från från
Höganäs. Köpmannabro.
Kiselsyra ...............................96,93% 94,55 %
Lerjord ................................1,09 » 1,54 »
Järnoxid................................1,42 » 1,32 »
Kalk ...................................0,80 » 2,45 »
Magnesia ....................... — 0,14 »
100,24 % 100,00 %
Smältprof: kagla ...................34—35 34—35
Fabrikationen af silikategel vid Höganäs bôrjade år 1907, utgjorde då 417 ton,
året dårpå 858 och 1,110 ton år 1910. För jämförelse må nåmnas att i fabriken vid
Köpmannabro, hvilken igangsattes år 1903, tillverkningen forstå året var c:a 300 ton och
därefter årligen ôkades for att uppgå till 2,000 ton under år 1908.
Kolelektroder for elektriska ugnar bôrjade vid Höganäs tillverkas år 1907. De
forsta åren torde dock fabrikationen hafva befunnit sig på experimenterandets stadium,
och någon försäljning synes icke hafva ågt rum förr ån år 1910. Fabrikatet i fråga
göres af en lagom finmalen blandning af gasretortgrafit, petroleumkoks och antracit, som
1 Höganäsfabriken och en liknande vid Köpmannabro i Dalsland äro de enda i Sverige.
2 I tre flamugnar vid f. d. gasugn I. Se fabriken E, GI å plankartan tafl. IX.