ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
180 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH KÄLTEN. Silikategel. Sedan några år åger tillverkning af sådant tegel ruin vid Höganäs.1 Råmaterialet år en till Dalslandsformationens kvartsitlag hörande kvartsit från L. Valön och andra öar i Vänern i nårheten af Köpmannabro. Denna år, såsom analytiska be- ståmningar utvisa, af utmårkt ren beskaffenhet och åfven låmplig i fysikaliskt hån- Prof 1. Prof 2. Kiselsyra............................... Järnoxid och lerjord ................... Glödförlust............................. 98,52 % 1,73 » 97,43 % 2,31 » 0,31 » seende, enligt hvad Öfveringeniören Emil Sieurin, som handhar tillverkningen, med- delar: »Den brånner sig hårdt, nåstan sintrar vid hög temperatur och dess utvidgning i brånningen år ej så stor, att den forstör teglet». — »Tillverkningen tillgår så, att den krossade kvartsiten synnerligen intimt blandas med 1 och 2 procent kalk i form af kalk- mjölk på en kollergång. Teglet slås i jårnformar, torkas skarpt och brånnes i ugnar med direkt eldning.2 Vid denna fabrikation åro bearbetningen af materialet och brånningen de viktigaste procedurerna. Sårskildt brånningen fordrar stor påpasslighet och vana hos fyrarna. Den temperatur, vid hvilken detta tegel brånnes, torde, kanske med undantag för brånning af magnesit, vara den högsta, som förekommer vid tegelugnar, eller ungefår motsvarande kågla 19 (1,520° C).» »Nedanstående analyser af de båda svenska silikafabrikaten gifva ett begrepp om renheten hos denna vara, som i sjålfva verket ej torde öfverträffas af många utlåndska marken af detta slag.» Analyser å svenskt silikategel från från Höganäs. Köpmannabro. Kiselsyra ...............................96,93% 94,55 % Lerjord ................................1,09 » 1,54 » Järnoxid................................1,42 » 1,32 » Kalk ...................................0,80 » 2,45 » Magnesia ....................... — 0,14 » 100,24 % 100,00 % Smältprof: kagla ...................34—35 34—35 Fabrikationen af silikategel vid Höganäs bôrjade år 1907, utgjorde då 417 ton, året dårpå 858 och 1,110 ton år 1910. För jämförelse må nåmnas att i fabriken vid Köpmannabro, hvilken igangsattes år 1903, tillverkningen forstå året var c:a 300 ton och därefter årligen ôkades for att uppgå till 2,000 ton under år 1908. Kolelektroder for elektriska ugnar bôrjade vid Höganäs tillverkas år 1907. De forsta åren torde dock fabrikationen hafva befunnit sig på experimenterandets stadium, och någon försäljning synes icke hafva ågt rum förr ån år 1910. Fabrikatet i fråga göres af en lagom finmalen blandning af gasretortgrafit, petroleumkoks och antracit, som 1 Höganäsfabriken och en liknande vid Köpmannabro i Dalsland äro de enda i Sverige. 2 I tre flamugnar vid f. d. gasugn I. Se fabriken E, GI å plankartan tafl. IX.