De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
182
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Den erhållna järnsvampen har följande sammansättning:1
Järn (metalliskt).............................proc. 96,5
Järnoxidul....................................» 1,6
Svafvel.......................................» 0,010—0,030
Fosfor ...........................................» 0,013
Kisel (fritt).....................................» 0
Lerjord...........................................» 0,52
Kiselsyra.........................................» 1,18
Talk..........................................spår
Kalk .............................................» 0,15
Manganoxidul..................................spår.
»Svafvelproblemet är», sager Sieurin, »den svåraste delen af processen. De
skånska stenkolssorterna hålla 0,5 till l,o % svafvel, och skulle utan svafvelabsorbering
järnet kunna komma att innehålla ånda till 0,4 resp. 0,8 % svafvel. Med tillhjälp af kalk-
tillsats till kolet förhindras dock nästan fullständigt svaflet från att förorena svampen.
Stor försiktighet måste emellertid iakttagas för att ej vid hög temperatur en del af detta
svafvel åter skall upptagas af densamma.»
Fabrikationen af järnsvamp vid Höganäs år baserad på en tillverkning af c:a 40,000
ton per år.
Antalet af de för fabriksdriften i dess helhet anställda arbetarna uppgick år
1910 till omkring 500 stycken.
Värdet af samtliga då tillverkade produkter utgjorde 1,505,500 kronor och
af de samma år forsålda 1,396,052 kr.
À tabellerna c—« i bilaga B angifvas fabriksprodukternas storlek och värde samt
försäljningskvantiteterna och dessas totalvårde vid sàvâl Höganäs som de öfriga stenkols-
verken för åren 1900, 1905 och 1910.
Utmärkelser. Från utställningar, hvari Höganäs deltagit, hafva många utmärkelser
hemförts. Den kanske mest hedrande är det hederspris, guldmedalj jämte kontant
10,000 francs, som bolaget vid Parisutställningen 1867 erhöll för sina àtgârder i socialt
syfte till arbetarnas formån. Dessa medel ingå i den summa af niera än 100,000 kronor,
som bolaget ställt till arbetarnas disposition i och för byggnadsamorteringslån. — Högsta
pris erhölls i Köpenhamn 1878, 5 högsta medaljer i Chicago 1893, där den svenska ut-
ställningsbyggnadens hufvudfasad och fiera ornament m. m. utgjordes af Höganäs fabrikat;
i Königsberg erhölls guldmedalj 1895, i Malmö 1896 och i Stockholm 1897. Vid den
sistnämnda utställningen hade Höganäsbolaget tillsammans med de andra kolgrufvorna
anordnat en gemensam utställning och därjämte, genom Öfveringeniör Svedberg, den
präktiga interiôren från en skånsk stenkolsgrufva, hvilken ännu finnes kvar på Skansen
och utgör en af dess största sevärdheter.
1 Emil Sieurin, »Höganäs järnsvamp». Jernkontorets Annaler 1911, sid. 448 o. folj.