De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

190 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Förtryckning. En ganska vanlig foreteelse i Höganäs grufva år att i taket fore- komma oregelbundet formade och delvis halfsferiska förtjockningar eller utväxter af taksandstenen, s. k. »knutar», hvarigenom de ofre skikten inom själfva kolflötsen undanskjutits eller förtryckts, medan de nedre alltefter utväxternas tjocklek lämnats orubbade. Storleken af dessa »knutar» växlar mellan en eller annan decimeter och 1 meter eller mera, och deras ytor äro, enligt dagboksanteckning af A. E. Iornobohm år 1869, ofta räfflade och polerade likt glidytor. 1 Àn äro knutarna fullkomligt samrnan- hängande med sandstenen, som bildar taket, och utgöra då blott en förtjockning af denna, än äro de skilda dârifrân genom en plan skiktyta, och då lossna de och falla ned, när det underliggande kolet borttages. Detta senare uppgifves dock vara händelsen egent- ligen blott med stora körtlar. De måste då bortsprängas. Mycket allmänna voro ifrågavarande sandstensknutar väster om schaktet Tillflykten, där de lära anträffats i nästan hvarje ort, äfvensom vid ortdrifningarna från schakten Brors Backe och Ruuth. Uppkomsten af »knutarna» har E. Ulffers velat förklara genom antagandet, att inom själfva (len organiska flötsmassan uppstått gasblåsor, hvilkas innehåll sedermera genom ôkadt tryck under formationens bildande absorberats eller funnit aflopp, hvarefter tomrummen mer eller mindre plotsligt utfyllts af den ofvanliggande ännu icke hårdnade massan. »Häri- genora kunde ock de merendels tydliga glidytorna på dessa knutar förklaras.» Det torde dock kunna ifrâgasâttas, huruvida knutarna icke egentligen blott äro utfyllningar af förutvarande fördjupningar eller ojämnheter på kolflötsens öfre yta. Förtryckningar af kolflötsen med vida större omfång än de, som genom före- nämnda knutar åstadkommits, hafva på flera stållen iakttagits inom de redan längesedan utbrutna delarna af grufvan, norr och nordväst om schaktet Prins Carl samt sydost om schaktet Besvaret. Vid dessa platser, hvilka särskildt betecknats å grufkartan, åga för- tryckningarna en utsträckning af 30—100 meter och hafva åstadkommit, att flötsens hela ofre del, t. o. m. lagret af kol N:o 1, nästan alldeles saknas. Enligt Ulffers åro dessa stora förtryckningar af samma beskaffenhet som de mindre och likna i sin begrånsning förkastningsklyfter. Rullstenar i flotsen. Inuti själfva stenkolen i flötsen har Ulffers funnit inne- slutna små rullstensliknande, potatisstora stenar af nästan klar kvarts äfvensom af samma mineral ett stycke, stort som ett barnhufvud och försedt med »blankpolerade repor eller glidytor». Förekomsten har stort geologiskt intresse men är ingalunda enastående, ty enstaka fynd af rullstenar i kolflötser åro kända från Österrikiska Schlesien, Tyskland, England och Amerika. Bland de sålunda funna stenarna åro sàvâl graniter och gneiser som andra bergarter representerade, hvilkas mer eller mindre aflägsna hemklyftsorter i många fall kunnat konstateras. 2 Hvad Skåne angår hafva enstaka rullstenar af kvarts träffats 1 Benämningen »knutar» har af gruffolket åfven tillagts de linsformade körtlar af stenkol, som an- träffats i t. ex. schaktet N:o 6 vid Billesholm, uti själfva kolflötsen. Äfven de begränsas vanligen af blanka ytor, liknande glidytor. 2 Se Ch. E. Weiss, »Gerölle in und auf der Kohle von Steinkohlenflötzen, besonders in Oberschlesien». Jahrbuch der Königl. preuss. Landesanstalt und Bergakademie zu Berlin für das Jahr 1885, sid. 242—256 i Abhandl. von Mitarbeitern d. K. preuss. Landesanstalt.