De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

I Sverige forekomma stenkolslager, så vidt kändt år, uteslutande inom provinsen Skåne, och dar hufvudsakligen i dess nordvästra del. Det geologiska lagersystem, i hvilket kollagren ingå som led, år betydligt yngre ån den i England och flera andra länder ut- bredda egentliga stenkolsformationen, Karbonsystemet; det tillhör nämligen Rät-Lias, d. v. s. den afdelning, som bildar liksom en ôfvergâng mellan 1 rias- och Jurasystemen, och benämnes åfven Skånes stenkolsforande formation. Formationens utbredning synes af den geologiska öfversiktskarta, som ingår såsom tafl. 1 i âtfôljande atlas.1 Kartan angifver tillika utbredningen af ôfriga i Skåne före- kommande lagersystem och bergartsgrupper, nåmligen urberg, kambrium, silur, trias, rät-lias och krita samt de eruptiva och rent vulkaniska bergarterna hyperit, dia- bas och basalt. Den öfver berggrunden mycket allmänt utbredda ytbetåckningen af kvartär- tidens bildningar (morångrus och moränlera, sand, lera, mergel och torf m. m.) ar å den bild, kartan framståller, tånkt aflågsnad. De platser, dår berggrunden verkligen kunnat iakttao-as, åro på kartan angifna genom små snedt stående kors (x). Antalet af de så- lunda utsatta observationspunkterna uppgår till omkring 1,260, förutom tecknen for sten- brott och borrhål. Dår observationstecknen (inklus. borrhål) forekomma tåtare tillsammans på kartan, bör denna tydligen motsvara stôrre anspråk på naturtrohet ån dår de åro gle- sare, en omståndighet, som vid kartans bedömande icke må forbises. Omstående schéma angifver de geologiska lagersystemens eller formationernas ord- ningsfôljd och relativa ålder samt hvilka af dem, som forefinnas i Skåne och hvilka inom Sverige i ôfrigt. Af schemat framgår, att i Skåne åro representerade flera geologiska lager- system ån i något af Sveriges ôfriga landskap. Bland dessa system ingår numera också tertiär, som under senaste årtionde antråffats fast anstående vid Klagshamn, omkring 1 1 Till sina hufvuddrag öfverensstämmer kartan med den af författaren år 1872 i gamma skala uppråttade kartan till Beskrifning öfver Skånes stenkolsforande formation (Sveriges Geol. Undersökn. Ser. C, N:o 3), ehuruvål en del korrektioner och jamkningar i afseende på granser m. m. nu måst göras med ledning af dels sedan den tiden genom Ündersökningens tjänstemän och skånska geologer gjorda iakttagelser, dels resultatet af ett stort antal borrningar, som bolag och enskilda personer utfört for sôkande efter stenkol eller foy vinnande af vattentillgångar. Aulitats har naturligtvis åfven den utförliga och vackra berggrundskarta öfver Skanes södra och mellersta delar, i skalan 1:200,000, som från Undersökningen utgafs år 1904 (Ser. Aj, a,° Blad 1 & 2) genom A. E. TÖRNEBOHM och A. Hennig och hvarå inlagts flera detaljer samt uppdragits flera såsom sannolika ansedda forkastningslinjer ån som på den nu föreliggande kartan i hälften så stor skala ansetts låmpligt och möjligt att inrymma. Till nämnda berggrundskarta med tillhörande, af TÖRNEBOHM och A. HENNIG utarbetade, innehållsrika beskrifning år det mig ett noje att hårmed kunna hånvisa.