De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HÖGANÄS: GEOLOGISKA EÔRHÀLLANDEN.
195
Den närmast under kolflötsen liggande omkring 2 m. måktiga bådden af eldfast
lera utgöres egentligen af två olikartade delar, nämligen en öfre, bestående af gråsvart
plastisk lera (c:a 0,60 m.), hvilken vid grufarbetet delvis eller helt och hållet tillgodogöres
och användes i rått tillstånd, samt én undre, som består af mycket kolhaltig, mager lera,
man kunde nästan säga skifter, hvilken brännes till chamott. Under nåmnda eldfasta
lera kommer ett omkring 1 m. eller mindre måktigt lager finkornig sandsten, hvilande
på en 3,5—6 m. mäktig bådd klinkerlera, hvars ofre del (1—1,5 m.) år svart och något
eldfast, den nedre delen dåremot grå eller gulgrå och af tydligt klinkrande natur. Under
klinkerleran ligger ett omkring 3 à 4 m. måktigt lager hård sandsten, den s. k. botten-
c:a 0,20 in.
» 2,40 »
» 0,30 »
» 3,50 »
Fig. 123. Maryretebergs lertag norr om Höganäs. Efter en från Höganäs erhallen fotografi, 1911.
(I forgrunden synes södra vaggen, i bakgrunden den östra.)
K = kolflöts; närmast ofvanpå denna ar sandsten; E = Eldfast lera; S = Finkornig sandsten; R = Klinkerlera
(s. k. Rörlera).
Sandstenslagrets mäktighet synes på bilden dubbelt så stor som den i verkligheten ar, emedan undre delen af den
ofvanliggande eldfasta leran framträder med samma Ijusa nyans som sandstenen.
Maktigheten af klinkerlerans undre del visar sig på bilden icke i sin fulla storlek, enar lertagets botten var något
vattenfylld, då fotografien togs.
hallen, hvarunder lerlager åter vidtaga. Klinkerleran och de ofvanliggande lagren
brytas sedan åtskilliga år i ett dagbrott, Margretebergs lertag, norr om Höganäs grufva
(se tafl. 3 i atlasen).
I nåmnda brott år äfven sjålfva stenkolsflötsen, Fru Bagges flöts, blottad. Den går
dår nåstan i dagen, såsom af den fotografiska bilden fig. 123 synes. Anmårkningsvård år
flötsens hår ringa mäktighet af endast 0,20 m., ehuru afståndet från närmaste grufschakt
(Nya Association), hvarest den hade normal mäktighet icke är mera ån omkring 400 meter.
Lagren stupa ungefår 10° åt S eller SSO. Afbaningen i brottet, nämligen sandsten när-
mast på kolen och losa jordslag ôfverst, varierai* från c:a 0,5 m. till c:a 1,5 m. — Eld-