De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

billesholm: kolfältsomrädet. 205 Den trakt, som Billesholms gruffält omfattar, är ganska kuperad, åtminstone hvad södra hälften däraf beträffar. Där reser sig, 2V2 km. SSO om Billesholms gård, den omkring 20 meter höga kulien Bökeberg, jämte några lägre sådana, samt, NV och V om denna, de båda delvis skogbeväxta hojdplatåerna Billesholms »Snärjet» och Bosarps »Snärjet», hvilka i öster och väster begränsas af ganska djupt nedskurna bäckdälder och emellan hvilka Landskrona—Engelholms järnväg framgår. På den lägre terrängen norr om dessa höjdplatäer äro de fiesta och viktigaste grufschakten anlagda. Markens höjd öfver hafvet är inom gruffältets södra del mera än 60 meter, men nedgår inom norra delen ända till omkring 15 m. och därunder; vattenytan i Vegeån ligger där delvis t. o. m. lägre än Fig. 126. Kartskiss öfver det till Billesholms stenkolsverk (f. d. Vallåkra Stenkolsaktiebolag) hörande kolfältsomrädet och dettas sammansättning. 9 m. öfver hafsytan. Själfva berggrunden är ingenstädes blottad i dagen; den är öfver- täckt af 5 till omkring 20 meter mäktiga lösa jordlager. Att stenkol förekommer inom denna trakt synes hafva varit kändt redan år 1815. Enligt Bergmästarerelationerna från denna tid skulle nämligen en kolflöts, 0,5 m. mäktig, då hafva upptäckts vid Bökeberg och under en kort tid varit foremål for bearbetning, i det att Höganäsbolaget låtit därstädes från hôjdens sidosluttning drifva en 36 meter läng dagort. Någon kolbrytning i egentlig mening torde dock icke hafva förekoramit, och hela saken råkade snart i glömska. I början af 1860-talet pâtrâffades emellertid vid en tillämnad brunnsgräfning, i den s. k. Mattis täppa vid södra sluttningen af Bökeberg, en 0,6 m. mäktig kolflöts, liggande på 1,5—2 m. djup under jordytan med endast en tunn betäckning af sandsten under morängruset, och derma tillfälliga iakttagelse var för-