De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

206 IH. DE SÄKSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. sta anledningen till kolflötsers vidare eftersökande och bearbetande hår å Billesholmsfältet. Det är egentligen genom de af Herrar J. C. Billow och C. af Ekström snart herefter ut- förda borrningarna och schaktsånkningarna som grunden lades till den kannedom om kolfältet vi nu äga. De båda schakten »Mattis» och »Kristoffer» afvensom ett par dag- orter blefvo af dem anlagda i den förut nämnda höjden Bökeberg. Ett par år därefter, sedan faltet öfvertagits af Vallåkra Stenkolsaktiebolag, anlades schaktet N:o 6. Huru sedermera under årens lopp, allteftersom grufarbetet vid Billesholm fortskred, nya schakt anlades m. m. meddelas i korthet i afdelningen »Skånska kolbrytningens historia», sid. 90—94. I allt aro 13 schakt anlagda vid Billesholm, däraf 1 uteslutande för vattenlåns- hållning. Ungefär halfva antalet af dem hafva efter hand tjänat slut och nedlagts À den grafiska tablån, tafl. VIII, angifvas hvilka år de särskilda schakten anlades samt hur länge kol- och leruppfordring ur dem pågick. Ett af de tidigt öppnade uppfordrings- schakten, »Sonadam», är ännu (år 1913) efter 32 år i drift. Det narmast yngre schaktet »Kapten Berg» hade varit i verksamhet 28 år, då det år 1902 nedlades. Hufvudsakligen tvenne mer anmärkningsvärda kolflötser, en ôfre, A, och en undre, B, förekomma inom Billesholms kolfâltsomràde, men af dessa har nästan endast den ôfre, be- lägen 10—50 m. under jordytan, blifvit har bearbetad. Båda tillhöra rät-liassystemets undre del, aldre rät, hafva en kolmåktighet af 40—60 cm. och åro skilda af en i all- månhet 5—8 meter måktig sandstensbådd. Den nedre flötsen, flöts B, motsvarar Fru Bagges flöts vid Höganäs. Se hårom sid. 28, 29 och 36. Enår, såsom förut nämnts, berggrunden inom Billesholms stenkolsområde nästan ingenstådes år blottad i dagen, år det hufvudsakligen endast genom grufarbete, schakt- sånkningar och borrningar som någon kånnedom om lagerföljd och bergartsbeskaffenhet kunnat erhållas. Schakten, lagerföljd och flotsbeskaffenhet. Af de tolf uppfordringsschakt, som öppnats inom Billesholms kolfålt, åro de två åldsta, »Mattis» och y >Kristoffen, sedan mera ån fyra årtionden ödelagda; de hafva för ôfrigt aldrig varit af någon betydenhet, ty kolbrytning pågick icke långre tid ån ungefår xB år i hvartdera. 1 Arbetsrummen till dessa båda schakt stå icke i samband med de senare anlagda grufschakten inom norra delen af Billesholms kolfålt. Strax efter fullbordandet af schaktet Kristoffer anlades på den lågre och slåtare marken c:a 2 kilometer nordvåst hårom, i nårheten af den nuvarande Billesholms jårn- vågsstation, schaktet N:o VI. Vidare anlades och igångsattes, med några få till 8 års mellantider, schakten Kapten Berg, Sonadam, Ljungsgård, Brohus, Knut, Viktor, Albert, Oscar och Ivar, i den ordning de nu nämnts, det sistnämnda schaktet år 1907. Af dessa schakt åro fortfarande fem i drift, nåmligen Sonadam, Ljungsgård, Viktor, Oscar och Ivar. Schaktet N:o VI hade år 1884 omåndrats till uteslutande pumpschakt. 1 Ur Kristoffers schakt, hvilket tjänstgjorde längsta tiden, nåmligen i/e 1870—1B/i 1871, efter att från anläggningstiden 1866 hafva statt oanvändt, uppfordrades sammanlagdt endast 172,128 kub.-fot (= 45,046 hekto- liter) stenkol enligt Bergmästarerelationerna. Ur »Mattis» vunnos endast omkring 50,000—60,000 kub.-fot (13,085—15,702 hl.).