De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BILLESHOLM: SCHARTEN MATTIS OCH KRISTOFEER. 207 Mattis schakt, anlagdt på södra sluttningen af den förut nämnda jordtäckta höjden Bökeberg-, nära sydöstra gränsen af Billesholins nuvarande kolfåltsområde, år ungefår 17 meter djupt. Det afsänktes och iordningställdes på mindre ån 2 månader hösten 1865. Kolbrytning börjades omedelbart därefter, men pågick ej längre ån till febr. 1866. Kol- flötsen (flöts A), 0,5—0,6 m. mäktig med en underbådd af 6 cm. »eldfast lera», träffades, sedan 4,2 m. lösa jordarter och en c:a 12 m. mäktig sandstensbädd genomschaktats. I sandstenen finnas tre, på olika afstånd från hvarandra liggande lager af en hård järnlera (lerjårnsten). Lagerföljden i schaktet och ett från dettas botten neddrifvet borrhål år enligt borrjournalen följande: Lösa jordlager -•• 4,20 meter Schaktning Sandsten med 3 lager järnlera 1 1,88 s Stenkolsflöts (flöts A); foremål för brytning 0,50 —0,75 meter Lera, eldfast ? 0,06 meter Sandsten 6,24 » Stenkolsflöts (Rôts B) 0,36 » Borrning Sandsten 17,81 » Lera (troligen keuperlera) 4,45 » Sandsten (troligen keupersandsten) . . . 2,38 » 47,88 meter Till den besiktning af kolfålt i Skåne, som framlidne Professor Axel Erdmann på privat uppdrag utförde i december 1866, och uti hvilken äfven förf. deltog, hade schak- tet giorts tillgångligt, så att detta såvål som de utförda orterna kunde befaras och de geologiska fOrhållandena iakttagas. Den under brytning varande kolflötsen (A) befanns utgöras af Kol N:o 1 ....................................................................4— 7 cm. Kol N:o 3 (»Flis»)......................................7—10 » Kol N:o 1 ................................................37 »; dess lutnjng uppmåttes vara 5°—10° åt nordvåst. I den förut nämnda Mattis tåppa, på den lägre marken sydost om schaktet, år flötsens lutning 20° åt förstnämnda väderstreck, d. v. s. i riktning mot schaktet. Kolflötsen har vid ortdrifningarna befunnits våxla något i mäktighet, så att, da den t. ex. i en ort, som från sydost inmynnar i schaktet, visat sig under någon mindre stråcka vara ånda till 0,9 m. mäktig, har den på andra punkter kunnat minskas till hälften af detta mått. Fem orter utgrena sig från schaktbottnen, och af dem är den, som framgår åt nordvåst mot Kristoffers schakt, dit flotsen stupar, längst, eller 71 meter. 1 I clenna påtråffades en forkastning, och orten fortsattes igenom den- samma ett par meter titan att flôtsen återfanns. Enligt senare verkstållda beråkningar torde flôtsen vara på forkastningens norra sida nedsänkt till en lägre nivå, såsom af profilteckningen, fig. 127, å nästa sida angifves. Troligen fortsätter förkastningen söder om »Kristoffer» i västnordvästlig riktning nàgonstâdes emellau borrplatserna N:o 15 och 32. 1 Orterna drefvos nära 5 m. breda med c:a 1,2 m. höjd, hvarvid sulans sandsten till en del måste upp- huggas och laggas till packning på sidan i dem.