De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Billesholm: SCHARTEN MATTIS OCH KRISTOFFER. 209 Meter. (Sandsten.....................................................4,75 Borrning [Stenkolsflöts (flöts B)........................................0,30 (Sandsten..................................................— 32,93 Man synes nämligen har lika litet som vid schaktet Mattis hafva begagnat tillfället att under själfva schaktnino-sarbetets gang göra noggranna iakttagelser rörande berglagrens beskaffenhet och våxling. Sandstenen i hängandet och liggandet af flötsen M har grâhvit farg, medelgrof textur och föga hårdt sammanhang samt utgöres af kvartskorn med kaolin som hufvud- sakligt bindemedel. Den vid schaktsänkningen upptagna sandstenen ofvanom flötsen A år emellertid delvis mera grofkornig, med åtskilliga bland kornen bestående af kaolinise- rad faltspat. Nårmast ofvanpå själfva kollagret ligger en ganska fast, ej mycket skifvig, grå skifferlera, 1 innehållande små koliga lameller och kolstrimmor, men detta lager har ingen regelbunden utbredning, ty i de åt söder ifrån schaktet drifna orterna befanns det, från att hafva en maktighet af 75 cm., småningom aftunnas och alldeles utkila, så att sand- stenen dår kom att hvila omedelbart på kolen. Vid grånsen emellan skifferleran och den ofvanliggande sandstenen träffades större och mindre (15—75 cm.), platta, kakformade körtlar af lerjärnsten. Just på grånsen emellan kolflötsen och taket hafva arbetarna ganska ofta iakttagit långa, horisontellt liggande, platt-tryckta, obeståmbara trådstam- mar, som åro förvandlade till en tung, hård och sandig jårnlera, eller jårnhaltig, lerig sandsten. Själfva kolflötsen (A) utgöres hår af följande lager: Stenkol N:o 1...................................................6cm. » N:o 3 (»Flis»).........................................15 » » N:0 1 ..............................................39 » GO cm. Uti de rena kolen påtråffades stundom bruna partier af löst sammanhang och med verklig trådstruktur, som åro mycket låtta och såkerligen utgöras af ofullståndigt kolade trådfragment. Den kolflöts, som bearbetats i schakten Mattis och Kristoffer, år tydligen en och samma. Ungefår 90 meter sydost om förstnämnda schakt, långre ned i backsluttningen, ligger flötsen endast IV2 à 2 meter under jordytan, och harifrån blef den medelst ort- drifning, s. k. dagort, följd fram till schaktet. Under själfva kollagret fanns åfven hår liksom i »Mattis» en helt tunn rand af grå lera. — Mindre dagorter blefvo för ôfrigt i midten af 1860-talet anlagda såvål i södra sluttningen af Bökeberg, våster om Mattis schakt, nedanför borrhålet N:o 22, som i den östra sluttningen, nordost om samma schakt, 2 1 Fullstandig analys å densamma ar utförd i S. G. U:s laboratorium af H. Santesson. 2 Å tafl. 2 i atlasen år blott denna dagort angifven. 27—112670 S. G. IT. Ser. Ca. N:o 6.