De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

210 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. äfvensom i västra sidan af den i nord-sydlig riktning utsträckta dalgång, som skiljer Böke- berg från hôjdplatân Snärjet. Endast en helt obetydlig kvantitet kol har genom dem vunnits, och alla ilro de längesedan igenrasade och otillgängliga, hvarför några iakttagel- ser rörande lagerföljd in. in. i desamma icke kiinnat göras. Vid besôk hosten 1867 iakt- togs, att dagorten väster om. »Mattis» blifvit drifven i en grå, mycket fin sandsten, hvaraf åtminstone taket utgöres. I fråga om dagorten i den ofvannämnda västra dalsluttningen antecknades vid besiktningen 1866, att kolflötsen var 0,3 m. mäktig, att hängandet iitgjordes af sandsten och liggandet af ett tunnare lager Ijus lera (huru maktigt kunde ej bestämmas) samt att under leran mötte, enligt verkstillld borrning, forst 1,8 m. sandsten och därunder svart skifferlera eller lera, uti hvilken borrningen dock ej vidare fortsattes. Det torde icke kunna anses fullt afgjordt, huruvida alla de nu anförda dagorterna drifvits uti sainma kolflöts som den i schakten bearbetade, eller några af dem möjligen uti det högre upp i lagerserien befintliga kollager, som träffats i schaktet Kristoffer. För möjligheten af det senare alternativet saknas icke skiil; jämför t. ex. uppgiften om de i västra dalsidan, väster om Bökeberg, under därvarande kolflöts liggande lagren med lagerfôljden nedom den ôfversta lilla kolflötsen i schaktet Kristoffer. Frågan härom är för öfrigt berörd såvill i A. Erdmanns »Betänkande rörande Vallåkra, Bosarps och Vrams kolfält i Skåne», Stockholm 1867, sid. 16 och 17, som i min »Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation». S. G. U. Ser. C, N:o 3, Stockholm 1872. Efter ofvanstående redogörelse för de äldsta schakten, de inom Billesholmsfältets sydöstra del, lämnas här upplysningar om samtliga yngre och intill nuvarande tid arbe- tade schakt i den ordning de anlagts. Schaktet N:o VI. Detta, det forstå schakt, som Vallåkra Stenkolsaktiebolag vid Billesholm afsänkte, är beläget emellan Billesholms gård och Risekattslösa kyrka, nedanför den i det foregående (sid. 205) omnämnda hôjdplatân »Snärjet», på samma plats där borrhålet N:o 10 förut neddrifvits, alldeles i närheten af Billesholms järnvägsstation. Schaktsänkningen utfördes under senare hälften af år 1867, men kolbrytningen be- gynte ej förrän i maj året dilrpå, af den anledning att, sedan kolflötsen var genomgången och medan vattenduntens nedsprängning pågick, ett så starkt vattentillopp inträffade, att arbetet rnåste ôfvergifvas till dess nytt pumpverk och ångmaskin blifvit anskaffade och igångsatta. Schaktet, ungefär 28 meter djupt från jordytan räknadt, afsågs för sàvâl kolupp- fordring samt vattenlilnsning. Det förtimrades blott i sin ofre del, så långt den 6 à 7 m. milktiga jordbetäckningen nådde. Vid 26 à 27 meters djup är den bearbetade öfre kol- flötsen, flöts A, belilgen. En djupprofil genom schaktet i skalan 1:400 återfinnes å tafl. 14 i atlasen. Lagerfôljden 1 angifves å följande sida. 1 Hufvudsakligen efter den vid Billesholm förvarade originalborrjournalen. Den detaljerade bestam- ningen af bergartabeskaffenheten är gjord af f. d. Statsgeologen Dr. HJ. LUNDBOHM vid en år 1881 utford granskning af schaktets väggar, för bedömande af sandstenens duglighet som byggnadsmaterial m. m.