De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BILLESHOLM: SCHARTET NIO VI. 213 (slintrepor), sannolikt bildade vid den omgifvande skiffermassans i följd af tryck åstad- komna glidning emot det något hårdare och rnera motståndskraftiga parti, hvaraf kolkörteln utgöres. Någon trådstruktur har icke kunnat hos körteln iakttagas. — Likartade men mindre körtlar samt »smålager» litra också hafva påtråffats såvill hår som vid Bosarp. I somliga påstås märken efter årsringar varit synliga. Fig. 130. Kortel af stenkol från kolflötsen A i schaktet N:o VI vid Billesholm. Foto efter originalet i Sveriges Geologiska Undersöknings museum. Sommaren 1880 blef schaktet fördjupadt till och igenom den c:a 9 meter under flöts A belägna nedre kolflötsen, flöts B, i afsikt att utrôna och undersôka dennes beskaffenhet. Flötsen uppmättes och granskades dilrvid af då tjänstgörande grufingeniôren Volrath Berg, hvilken uppgifvit dess sammansåttning vara som nedanstående bild m. m. utvisar. cm. Lerskiffer och sandsten, som slapper taket ... 30 Stenkol, goda....................................17 Kolhaltig skiffer................................2,5 Stenkol..........................................10 »Flis» (sämre, skiffriga stenkol) ...............5 Stenkol..........................................5 Kolhaltig skiffer................................5 Stenkol..........................................1,6 Kolhaltig skiffer................................7,5 Stenkol..........................................7,5 Kolhaltig skiffer................................7,5 Stenkol .........................................7»8 76 cm Lager af leraktig sandsten, hård »Flis» (sämre, skiffriga stenkol) Lera, eldfast........................ hvarunder komma forst en obestämd rand kolskiffer och darefter sandsten. 50 12,5 30 92,5 cm. Den egentliga flötsen. Fig. 131. Vertikalsektion genom undre flötsen (flöts B) i schaktet N:o VI, Billesholm. Skala ‘/ao.