De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

216 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. I själfva schaktet samt inom östra och sydöstra delarna af dettas brytningsområde ligger på öfre flötsens lager af kol N:o 2 (förskrämningskol) en 30 cm. mäktig, Ijusgrå, eldfast skiffer eller skifferlera (»takskiffern»). Denna, som brytes och användes obrand vid tillverkning af chamottegel, år båst och måktigast utbildad i sånkan, dår schaktorten fram- går c:a 600 m. ôster om schaktet samt i närheten däraf; söder hårom blir den tunnare och svart (W. Berg). Flötsen i sin helhet har i schaktet och förenämnda del af schakt- området enligt W. Berg den måktighet och sammansåttning, som åskådliggOres af fig. 134. Sandsten. »Takskiffer» Förskrämningskol Mellanberg Bottenkol Ljusgrà eldfast skifferlera Svart, kollialtig skiffer 30 20 100 Sandsten. Fig. 134. Vertikalsektion genom öfre flötsen (flots A) vid schaktet Kapten Berg, Billesholm. Skala ’/so. Söder och våster om schaktet och den dår i nordvåst-sydostlig riktning framstry- kande fôrkastningen åro kolen fördelade på tre i stallet för två lager likasom i schaktet N:o VI, och den eldfasta skifferleran ofvanpå flötsen saknas (fig. 135). Sandsten. cm. Kol N:o 2....................................4 Svart, kollialtig skiffer ...................8 Kol N:o 2....................................C Bvart, kolhaltig skiffer ...................19 Kol N:o 1................................30 Sandsten. G7 Fig. 135. Vertikalsektion genom öfre flötsen (flöts A) 50 à 100 meter sydväst om schaktet Kapten Berg, Billesholm. Skala ’/so. (Efter i Gmfkartekontoret förvarad, från grufvan insänd flötsbild, sign. 272, G. 2.) Den undre flötsen (flöts B) foreter ungefår samma karaktår i stort sedt hår som i schaktet N:o VI, om ån skiljaktigheter i fråga om de enskilda lagrens beskaffenhet och måktighet finnas. Fig. 136 och 137 framstålla två sektioner af densamma. Anmårkas