De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

220 III. DE SÄBSKILDA GBUFVORNA OCH FÄLTEN. Från schaktet Sonadam har en ganska betydande areal utbrutits, större an från iiâgot af de öfriga Billesholmsschakten. Brytningen har kunnat utsträckas åt alla hall från schaktet, i allmänhet till ett afstand af omkring 800 meter. En bidragande orsak till detta fOrhållande ar att ifrågavarande del af fältet befunnits ovanligt fri från forkastningar. Flötsen ligger dock ingalunda jämnt utbredd; tvårtom bildar den hår och där svackor samt stiger och sänker sig ganska oregelbundet, såsom af de å grufkartan, tafl. 5 i atlasen, uppdragna nivåkurvorna i viss mån åskådliggOres. Fig. 139. Planteckning visande huru ortdrifning och kolbrytning från schaktet Sonadam fortskridit under de första tre åren af dettas verksamhet. N:a S och S:a S = Norra och Södra schaktorten; V:a S = Västra schaktorten; N:a D och S:a D = Norra och Södra diagonalorten. Nämnda karta, tryckt 1909, omfattar hvad som till slutet af år 1907 utbrutits från schaktet. Sedan dess har arbetet sträckt sig ett par hundra meter längre åt väster. Fig. 139 gifver en föreställning om huru grufarbetet från första början tedde sig och fortskred genom att orter, utgående från schaktet, i allt större antal anlades och drefvos till allt långre afstånd från detta. De olika beteckningarna, skuggning och skuggning med prickar, ano'ifva hvad som brutits fore år 1884 ocli hvad under detta år. Södra schaktorten, hvilken, enligt fig. 139, år 1884 var 170 m. lång, har sedermera, allt efter som arbets- området utvidgades, fortsatts i samma riktning till ett afstånd från schaktet af omkring 870 meter, där den upphörde vid en forkastning.