ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
BILLESHOLM: SCHARTET LJUNGSGÀRD. 221 De båda frân schaktet åt vaster och öster utgående hufvudorterna (se grufkartan) hafva nu en sainmanlagd längd af omkring 1,800 meter, således nåra 2 kilometer. 1 den våstra af dessa anlades år 1904 en linbana. — Enår, i följd af flötsens kuperade beskaffenhet, arbetsrummen • våster om schaktet ligga några meter lägre än vattenduntens vid schaktet djupaste punkt, har lanspumpningen af dessa måst ske genom smårre pumpar, som aflämna sitt vatten till schaktet, dår det pumpas upp till dagen. Sistnåmnda år insattes en elektriskt drifven pump strax bredvid linbanans åndstation. Vattentilloppet i schaktet Sonadam år mycket betydligt; redan under år 1884, tredje året från driftsåttandet, uppgick det till omkring 1,050 liter i minuten. En öfver området framgående. båck torde måhånda bidraga hårtill. Nu upptager schaktet åfven vattnet från angrånsande schaktområden. Pumpverket, tvenne sug- och lyftpumpar, år lika det i schaktet N:o VI. Fig. 140. Profil från schaktet Ljungsgård mot norr genom förkastningarna. (Efter I. Svedberg.) A = Öfre flötsen och den däri drifna hufvudorten; B = Undre flötsen; o = Försöksortens ursprungliga botten (streckad linje); o’ = Försöksortens nuvarande botten (heldragen linje). J = Lösa jordarter. — Leran i flötserna är angifven medelst grå skuggning. Det prickade är sandsten. Schaktet Ljungsgård. Detta norr om »Sonadam» belågna schakt, jåmte tillhörande utmålsområde (»Ljungsgårds grufva»), förut tillhörigt Grosshandlaren J. Millar i Göteborg och af hononi bearbetadt sedan våren 1889, ôfvertogs i april 1895 af Vallåkra Stenkols- aktiebolag, hvilket, som förut nämnts, den 1 juni samma år öfvergick i Billesholms-Bjufs aktiebolag. Schaktet år anlagdt på den öfre kolflötsen (flöts A), som hår befinner sig vid omkring 30 meters djup under jordytan. I följd af det mindre låmpliga sått, hvarpå under Millars tid ortarbetet hår bedrifvits, vållades nu mycket obehag, och då schaktets pumpverk efter några månaders arbete kom i olag samt åfven anordningarna ofvan jord låmnade mycket ôfrigt att önska, upphörde allt arbete i de gamla arbetsrummen hårstådes den 31 dec. 1895, och fåltet angreps dår- efter med orter, som utgingo från Sonadams schakts område. — Hårjåmte vidtogos nu åt- gårder for att från Ljungsgåids schakt bearbeta flötsen norr om det ganska betydliga förkastningssträk, som mött norr om schaktet (se grufkartan tafl. 5 i atlasen). Så t. ex. utfördes en del sanknings- och ortdrifningsarbeten för att låra kånna dels kolflötsens låge