De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

41 222 HI. DE SÄKSKILDA GRUFVORNA OCH FÅLTEN. och beskaffenhet på andra sidan om förkastningarna, dels också den undre flötsens karaktar och mäktighet. — Från norra andan af schaktets i ofre flötsen drifna hufvudort drefs en ort norr ut genom de två första, hvarandra närliggande förkastningarna och gjordes en »sänkning», hvarvid den genom förkastning nedsjunkna flötsen päträffades (se fig. 140). Sedan sjålfva schaktet, som ursprungligen var afsänkt endast ett par meter under ^-flötsen, blifvit fördjupadt till ungefår 3,3 meter under ^-flötsen (se fig.) drefs i denna senare flöts, rätt under ofre flötsens hufvudort, en försöksort åt norr mot de nyssnärnnda parallell- förkastningarna, och denna ort fortsattes ytterligare såsom »stenort» rakt fram. Efter ungefar "20 meters drifning träffades en ny forkastning, hvilken hade fullkomligt lodrät ställning, ocli på hvars andra (norra) sida lagren voro nedsånkta så, att ^-flötsen befanns liggande alldeles under den indrifna stenortens botten. Den hade således genom forkast- ningen i fråga sånkts ungefår i jämnhöjd med flöts B. För att kunna hår bearbeta d- Fig. 141. Vertikalsektioner genom flötserna vid och norr om Ljungsgårds schakt, Billesholm. (Enligt I. Svedbbbg.) Skala '/«o. Sandsten. Skifferlera.. Kol Mol. KolMo2. LeroL. iïaridste ri. I. Öfre flötsen (flöts A), vid schaktet; II. Samma flöts ungefar 150 m. NNO om schaktet, på. norra sidan om den lodrata forkastningen, som angifves & fig. 140; III. Den lilla mellanflötsen (se fig. 140); IV. Nedra flötsen (flöts B). Obs. Skalan för dessa fyra flötssektioner ar blott hälften sä stor som för de öfriga. flötsen måste försöksortens och stenortens botten nedsprängas c:a 2 m., såsom å fig. 140 å foregående sida synes. Vid de ofvan omtalade arbetena iakttogs, att den öfre flötsen (flöts A) norr om för- kastningarna år »synnerligen vacker», att flötsen B ar »mycket dålig» och att emellan dessa en mindre flöts hår forekommer (Svedberg). Specialprofilerna, fig. 141, angifva flötsernas innehåll och lagerfordelning. Genom den förenämnda å fig. 140 åskådliggjorda försöksorten och dennas fortsått- ning norr ut såsom hufvudort i öfre flötsen blef Ljungsgårds schakt satt i forbindelse med fåltet norr om förkastningarna, dår sedermera kolbrytning utforts till den utstråck- ning som genom grufkartan (tafi. 5 i atlasen) åskådliggores.1 Vid åndpunkten af den i ostsydostlig riktning parallellt med förkastningarna drifna, nåra 600 m. långa hufvudorten anlades sedermera schaktet Oscar. Ljungsgårdsschaktet har blifvit fullståndigt ommonteradt 1 Efter 1907, det senaste år som grufkartan omfattar, har endast helt obetydlig kolbrytning agt rum norrut från det å kartan angifna området.