De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
224
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Fig. 145. Forekomsten af eldfast lera under
nedre kolflötsen vid schaktet Brohus, Billes-
holm. — Det skuggade är eldfast lera.
N:a S = Norra schaktorten; S:a S — Södra
schaktorten.
i atlasen, inom den senare å tafi. 7 dårstådes. Schaktorterna i den nedre flôtsen ligga
nåstan rakt under dem i den öfre, skilda af en 10 m. mäktig sandstensbådd.
Schaktets läge synes ej vara det låmpligaste, ty på grund af flötsernas lutning åt
sydost gå orterna åt det hållet på »stupet», hvilket förhällande medför att sprængning af
vattenrånnor måste i orterna företagas. Tvingande skål (försvarandet af C harlottenborgs-
koncessionen) låra dock hafva funnits for schaktets förläggande till denna plats. — At
nordost har grufarbetet omôjliggjorts genom för-
kastningar, hvilka åstadkommit, att flötserna inom
Brohusområdet åro nedsånkta till 18—24 meter lågre
nivå ån motsvarande tlötser inom det från schaktet
Sonadam utbrutna området på förkastningarnas andra
sida. Når hårtill kommer, att flötserna åro mindre
goda, att taket i undre flotsen år så dåligt, att endast
s. k. »smalorter» for 1 man kunde drifvas och våg
således måste språngas för hvarje, samt att ståmp-
lingar med pitprops och sleepers ofta erfordrades,
så forefaller det mindre underligt, att arbetet helt och
hållet nedlades år 1895, sedan schaktet varit i verk-
samhet endast omkring 4 år. 1 början af 1896 stan-
nades åfven pumpverket, och schaktet blef dårefter
vattenfylldt.
Enligt borrningsprotokollet för borrhålet N:o
122 skulle de båda flötsernas vid Brohus måktighet
vara 85 cm. för den ofre och 115 cm. för den nedre
flôtsen, men enligt mätningar, som man vid Billes-
holm utfört på flera stållen i orterna, år medelmåktig-
heten för öfre flôtsen endast 58 cm. och för den undre 57 cm. Och hafva såsom medel-
profiler uppgifvits:
Ofre flôtsen.
Kol N:o 2 ....................................8 cm.
Skiffer.......................................5»
Kol N:o 2 ............................ • .. 7 »
Skiffer ......................................20 »
Kol N:o 1.....................................18 »
Flötsens mäktighet 58 cm.
Nedre flotsen.
Kol N:o 1.....................................17 cm.
Skiffer.......................................8»
Kol N:o 2.....................................9»
Skiffer............................................6»
Kol N:o 2.....................................5»
Sandsten och skiffer .........................9»
Kol N:o 2 ....................................3 »
Flötsens mäktighet 57 cm.
förutom lera, där sådan finnes, 0,i—l,o m. mäktig.
Beskaffenheten af nedre flötsen (flöts A) och dårunder liggande lager inom olika de-
lar af det från schaktet Brohus brutna området àskàdliggôres af fig. 142—144 å föreg. sida.
Den under nedre kolflötsen befintliga leran år eldfast och af god kvalitet, men
oregelbundet förekommande och mycket varierande till sin måktighet. Inom det nu ut-
brutna området har den upptrådt så, som å fig. 145 hår ofvan angifves. Det mesta år
redan utbrutet.