ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
224 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Fig. 145. Forekomsten af eldfast lera under nedre kolflötsen vid schaktet Brohus, Billes- holm. — Det skuggade är eldfast lera. N:a S = Norra schaktorten; S:a S — Södra schaktorten. i atlasen, inom den senare å tafi. 7 dårstådes. Schaktorterna i den nedre flôtsen ligga nåstan rakt under dem i den öfre, skilda af en 10 m. mäktig sandstensbådd. Schaktets läge synes ej vara det låmpligaste, ty på grund af flötsernas lutning åt sydost gå orterna åt det hållet på »stupet», hvilket förhällande medför att sprængning af vattenrånnor måste i orterna företagas. Tvingande skål (försvarandet af C harlottenborgs- koncessionen) låra dock hafva funnits for schaktets förläggande till denna plats. — At nordost har grufarbetet omôjliggjorts genom för- kastningar, hvilka åstadkommit, att flötserna inom Brohusområdet åro nedsånkta till 18—24 meter lågre nivå ån motsvarande tlötser inom det från schaktet Sonadam utbrutna området på förkastningarnas andra sida. Når hårtill kommer, att flötserna åro mindre goda, att taket i undre flotsen år så dåligt, att endast s. k. »smalorter» for 1 man kunde drifvas och våg således måste språngas för hvarje, samt att ståmp- lingar med pitprops och sleepers ofta erfordrades, så forefaller det mindre underligt, att arbetet helt och hållet nedlades år 1895, sedan schaktet varit i verk- samhet endast omkring 4 år. 1 början af 1896 stan- nades åfven pumpverket, och schaktet blef dårefter vattenfylldt. Enligt borrningsprotokollet för borrhålet N:o 122 skulle de båda flötsernas vid Brohus måktighet vara 85 cm. för den ofre och 115 cm. för den nedre flôtsen, men enligt mätningar, som man vid Billes- holm utfört på flera stållen i orterna, år medelmåktig- heten för öfre flôtsen endast 58 cm. och för den undre 57 cm. Och hafva såsom medel- profiler uppgifvits: Ofre flôtsen. Kol N:o 2 ....................................8 cm. Skiffer.......................................5» Kol N:o 2 ............................ • .. 7 » Skiffer ......................................20 » Kol N:o 1.....................................18 » Flötsens mäktighet 58 cm. Nedre flotsen. Kol N:o 1.....................................17 cm. Skiffer.......................................8» Kol N:o 2.....................................9» Skiffer............................................6» Kol N:o 2.....................................5» Sandsten och skiffer .........................9» Kol N:o 2 ....................................3 » Flötsens mäktighet 57 cm. förutom lera, där sådan finnes, 0,i—l,o m. mäktig. Beskaffenheten af nedre flötsen (flöts A) och dårunder liggande lager inom olika de- lar af det från schaktet Brohus brutna området àskàdliggôres af fig. 142—144 å föreg. sida. Den under nedre kolflötsen befintliga leran år eldfast och af god kvalitet, men oregelbundet förekommande och mycket varierande till sin måktighet. Inom det nu ut- brutna området har den upptrådt så, som å fig. 145 hår ofvan angifves. Det mesta år redan utbrutet.