De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

billesholm: SCHAKTET KNUT. 225 Schaktet Knut. Når grufbrytningen från »Kapten Berg» fortskridit omkring 1,5 kilometer åt öster och utfrakten till schaktet på en så stor väglängd således blef allt mera besvärlig, beslöts anlåggandet af ett nytt schakt längre åt öster, för att genom detta låttare kunna tillgodogOra därvarande del af fåltet. Det nya schaktet forlades nara Ostra afsluttningen af platån Billesholms Snårjet, strax norr om gränsen mot Risekattslösa socken, ungefår 1,400 meter Oster om »Kapten Berg», och erhöll namnet »Knut».1 Sedan på den utsedda platsen ett borrhål nedslagits till en från »Kapten Berg» drifven ort, för att under schaktsånkningen dit afleda vattnet, började sänkningsarbetet den 19 augusti 1895. Det fortgick raskt och utan svårigheter af något slag. Intet maskineri förutom en handwinsch var behofligt, och alla anordningar, ehuru mycket pri- mitiva, gjorde god tjånst. Efter några månader var afsånkningen fullbordad igenom öfre kolflötsen (flöts ff) till ett djup af 20 meter under markytan. Den lösa jordbetäckningen (morångrus eller morånlera), c:a 12 m. måktig, hade under schaktningsarbetet visat sig fullkomligt torr. Kostnaden for hela arbetet har, enligt uppgift, icke öfverstigit 600 kronor. — Från det nedlagda schaktet Brohus flyttades nu hit och apterades därvarande uppfordringsmaskin m. m., och från Sonadams schakt togs en dår betintlig ångpanna, som ej användes. Redan den 19 december kunde uppfordring af en del »berg» m. m. ur grufvan forsiggå med anvåndande af det hitflyttade uppfordringsverket, och den 1 januari 1896 börjades ordnad kolbrytning. Snart dårefter blef en af grufbolaget samtidigt anlagd bredspårig järnväg, från schaktet till Billesholms Grufvas station, fårdig att anlitas för utlastning. Schaktet var afsedt att jåmte koluppfordringen äfven tjänstgöra som luftschakt. Upp- fordringsmaskinen år tvåcylindrisk, eller en s. k. tvillingsmaskin, af 50 eff. håstkrafter, direkt kopplad till linkorgen, som har cylindrisk form och 1,8 m. diameter. Pumpverk finnes ej; grufvattnet rinner till det lågre belågna schaktet N:o VI. Flötsen i det sålunda ôppnade nya schaktområdet befanns innehålla från omkring 50 cm. ånda till 80 cm. stenkol (N:o 1 och N:o 2) i ett enda lager, ej såsom vid schakten N:o VI, Kapten Berg, Sonadam och Ljungsgård i flera af skiffer åtskilda sådana. Skiffern ligger hår ofvanpå kollagret. Under kolen finnes stundom en tunn »flis»rand. Fig. 146—148 (x, y, z) å följ. sida visar flötsons innehåll på olika stållen inom schaktets brytningsområde efter i Grufkartekontoret, Stockholm, befintliga, från grufvan insånda, verkligt uppmåtta flötsprofiler (resp. 274, 1.4; 274, L. i; 274, C. 2). Profilen x, som framvisar största kolmåktigheten (80 cm.), år tagen 400 à 500 m. NO om schaktet, ej långt från östra gränsen för det utbrutna området; y, med det tjoc- kare skifferlagret, ar uppmått 300—400 m. NNO om schaktet, och profilen z, som fore- ter mindre kolmåktighet, 300—400 m. sydost om detsamma. I nårheten af sjålfva schaktet, våster och norr darom, synes den kolhaltiga skiffern saknas och kolflötsen såvål upptill som nedtill begransas af sandsten. Genom ett eller två i dess öfre del ingående tunna sandstens- och skifferlager år kolbådden hår flerstådes delad i två eller tre skilda kollager (jämför den lilla kartskissen fig. 162, sid. 235). 1 Efter v. Häradshöfdingen Knut Tillberg. 29—112670 S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.