De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

billesholm: SCHÄRTET VIKTOR. 227 mätningar och afvägningar, som grufbolagets öfveringeniör då litt utföra, och den profil, som da uppgjordes, är fig. 149 å foregående sida en afbildning i mindre skala. Kolbrytningen och uppfordringen vid schalltet Knut fortgick emellertid i tretton år utan afbrott ånda till februari 1909, då verksamheten dar helt och hållet nedlades. Den på grufkartan angifna östra gränsen for öfre kolflötsen utgör icke gräns för den stenkols- förande formationen, ty undre kolflötsen (flöts B) och därunder liggande rätiska lager fortsätta naturligtvis ånnu ett stycke längre åt öster, innan de underliggande keuper- och silurlagren ensamma bilda berggrunden (jamför kartorna tafl. 1 och 2 i atlasen). Schaktet Viktor. Detta efter disponenten vid Billesholms grufva, Direktören Viktor Schwartz, 1 namngifna schakt är anlagdt ungefar 450 meter nordnordväst om schaktet Knut och omkring 1,400 m. ONO om »Kapten Berg». Det pàbôrjades våren 1899 och I. II. Sandsten. cm. Svart kolhaltig skiffer . . 40 Kol N:o 2 .................4 Kol N:o 1 ................35 Kol N:o 2 .............. . 19 98 Sandsten. Fig. 150 och 151. Vertikalsektioner genom ofre flotsen inom schaktet Viktors brytningsområde. I. Vid och c:a 50 ni. V om schaktet; II. Ungefar 230 m NNV om schaktet. (Efter profllerna 273, M. 12 och 253, C. 14 i Grufkartekontoret i Stockholm.) Skala ‘/so. var fordigt att tagas i bruk den 1 sept, samma år. Schaktets djup är 30 meter från jordytan räknadt; den bearbetade öfre kolflötsen ligger på ungefor 17 m. lägre nivå än Billesholmsgrufvans för alla schakten gemensamma nollpunkt, rälsen vid Billesholms sta- tion. Uppfordringsmaskinen är tvåcylindrig, af 15 eff. hästkrafter och direkt kopplad till linkorgen, som har cylindrisk form och 1,3 meters diameter. — Emedan grufvattnet rinner till det på lägre nivå belågna schaktet N:o VI, är pumpverk hår obehöfligt. Anläggandet af detta schakt visade sig synnerligen formånligt, och arbetet hår så- väl som i »Knuts» folt har varit ovanligt lönande (I. Svedberg). Flötsen (flöts A) karak- teriseras af rena och ganska mäktiga kol, samlade i ett enda lager, liksom i »Knut». Ehuru kolen ej kunna sågas vara lösa, är forskrämningen enligt uppgift lättare än på andra stållen. Som taket varit mindre fast, hafva en del pelare ej kunnat i sin helhet 1 Död 1912.