De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

234 IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. ett 500 m. sydost om schaktet Knut och ett 600 à 700 m. ONO om schaktet Viktor. De hafva rund genomskärning och c:a 2 meters diameter. Rörande den tekniska anordningen vid dessa luftschakt lämnas redogörelse under rubriken »Ventilationen», sid. 248. Hår må blott med några ord omnåmnas afsänkan- det af det först anlagda luftschaktet. — Detta forlades på »Snårjet», c:a 700 m. OSO om schaktet Kapten Berg, vid ungefår 27 ra. hügre nivå an detta schakt och schaktet N:o \ I samt på samma plafs dår borrhålet N:o 99 förut neddrifvits. Dess åndamål var att genom inslåppande af frisk luft förbättra luftväxlingen inom de sydôstra delarna af »Kapten Bergs» brytningsområde. De båda hufvudflötserna (A och B) befinna sig hår vid resp. 41 och 49 m. djup under jordytan. Vid schaktningen, som börjades våren 1885 och var fullbordad i september samma år, visade sig, enligt V. Berg, lagerföljden vara: »Lera, grus och miirgel med kullerstenar» (moränbildning) ..........................13,36 m. »Flytsaud»....................................................................................5,94 »' »Märgel» (troligen kalkig moränlera)....................................................5,94 » »Sandsten»...................................................................................16,04 » Kolflötsen (flöts A). Till c:a 13 m. från dagen, igenom morånbildningen, gick sånkningen obehindradt, men den dårunder följande flytsanden, omkring 6 m. mäktig, orsakade stora svårigheter och kostnader. Flytsandslagret måste nåmligen passeras medelst ett s. k. »sånkschakt», d. v. s. ett plåtkar af jårn, på hvilket en cylindrisk mur i cement efter hand uppmurades. Schaktet år i öfre delen fôrbyggdt och 1,8 m. i fyrkant, men för ôfrigt rundt med 1,8 m. diameter. Orter voro förut framdragna från schaktet Kapten Berg, så att vattnet under hela schakt- ningsarbetet gick ned i grufvan. Flötsernas lagersammansättning och uppträdande inom skilda delar af grufvan. Vid beskrifningen af de olika schakten hafva, genom vertikalsektioner eller s. k. flotsprofiler, låmnats så vidt möjligt typiska exempel på lagersammansåttningen hos de båda bearbetade flôtserna (A och B), men for att undvika upprepningar har därutöfver någon redogörelse för deras ganska våxlande uppträdande inom skilda delar af schakt- områdena icke låmnats, hvarför några ord dårom hår torde vara på sin plats. Först må uppmärksamheten fåstas dårpå, att den öfre flotsen (flots A) inom som- liga delar af grufvan innehåller stenkolen samlade i ett enda, jåmfOrelsevis måktigt lager, inom andra åter har dem fördelade i två eller tre mindre sådana, mellanlagrade af kolhaltig skiffer eller lera. — För att gifva en öfversikt af inom hvilka delar af den vid slutet af år 1907 brutna grufarealen det ena eller andra fOrhållandet varit rådande, har kartskissen lig. 162 sammanstållts med ledning at det stora antal uppmåtningar i fråga om måktighet och lagerbeskaffenhet hos flotsen, som blifvit vid Billesholm utförda inom grufvans skilda delar. 1 Vid borrningen (N:o 99) hade blott 3 m. flytsaud iakttagits.