De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BILLESHOLM: FLÖTSERNAS SAMMANSÄTTNING OCH UPPTRÂDANDE. 235 Inom området 1 (se fig. 162), där stenkolen bilda ett enda lager i flotsen, ar detta i allmänhet betäckt af kolhaltig skiffer och underlagradt af sandsten. Men på några stållen, nåmligen c:a 50 m. V om schaktet Viktor och såvål SSV som NNO om schaktet Knut, beeränsas kollagret både ofvan och nedtill af sandsten; vid bortre andan af de båda hufvudorterna NO om »Viktor» (se grufkartan tafl. 6 i atlasen) hvilar kollagret på lera i stållet för på sandsten. Oster om schaktet Albert ligger emellan taksandstenen och den kolhaltiga skiffern i flötsens ôfre del ett mer eller mindre mäktigt lager lera. Dår i ôfre flotsen ingå två kollager (beteckning 2 å fig.), åro dessa i de fiesta fall, såsom omkring schaktet Sonadam och NV om schaktet Oscar, skilda af ett lerlager, dels enbart, dels i samband med kolhaltig skiffer; i våstligaste delen af det från »Sonadam» brutna området mellanlagras de af enbart kolhaltig skiffer likasom också emellan schakten Oscar och Albert, dår i stållet det ôfre kollagret betåckes af lera eller skifferlera under Fig. 162. Kartskiss angifvande de ungefärliga områden i Billesholms grufva, inom hvilka ofre flötsens stenkol (iro fördelade på ett, två eller tre lager. Skala 1:60,000. 1. Stenkolen forekomma i ett enda lager. 2. » » i två af skiffer m m. âtskilda lager. 3. » aro fördelade på tre skilda lager. taksandstenen. Så år förhällandet åfven inom en icke ringa del af »Kapten Bergs» schakt- område. Allestades utgöres flötsens underbådd af sandsten. Dår kolen äro fördelade på tre lager inom flotsen (beteckning 3 å fig. 162), aro dessa mestadels mellanlagrade af kolhaltig skiffer. Inom Ljungsgårdsområdet ersåttes dock skiffern i någotdera af dessa två mellanlager af lera. Flötsens underlag år sandsten. Under den nedre flötsen (flöts B) forekommer vid schakten Brohus, N:o VI, Kap- ten Berg och Ljungsgård samt emellan »Oscar» och »Albert» eldfast lera. Inom nordöstra delen af schaktet Viktors brytningsområde utgöres nedra flötsens sula af sandsten, taket af grå eldfast lera. Att kolflötsens måktighet, såvål hvad sjålfva kollagren dåri som skiffern betråffar, kan våxla ganska mycket åfven på jämförelsevis kortare sträckor inom grufvan, framgår tydligt vid betraktande af de å tafl. 16 i atlasen sammanstållda flötsprofilerna. Något be-