De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

236 UI. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCH FÀLTEN. stämdt kvantitetsfôrhâllande mellan i flôtserna ingående stenkol och kolhaltig skiffer synes icke förefinnas; växlingen och föränderligheten härutinnan äro härför alltför stora. Inoin somliga delar af grufområdet är stenkolskvantiteten betydligt öfvervägande, i andra åter intager skiffern större part af flötsen än stenkolen; dock torde man kunna säga, att de senare mestadels råda. Afven i afseende på procentfôrhâllandet mellan de bâda kolsorterna N:o 1 och N:o 2 har den bearbetade flötsen allteftersom brytningen fortskridit visat sig variabel, »ej blott från år till år utan från månad till månad», enligt hvad Volrath Berg i sin berättelse till Styrelsen år 1883 meddelat. Detta bestyrkes 10 år senare i en rapport 1894 af Ivar Svedberg, hvari anföres, att inom schaktet Kapten Bergs arbetsområde för- hållandet mellan de vid kolflötsens brytning erhållna kolsorterna varit följande: Södra delen af faltet, SO om schaktet Mellersta delen af fältet, Norra delen af faltet, N hufvudsakligen Ö om schaktet och NO om schaktet . . . Kol N:o l A. % KolN:o l små, samtagna. % Kol N:o 2 alla slag. % 70 26 4 40 20 20 55 30 15 I medeltal per år erhöllos: Kol N:o 1, stora. % Kol N:o 1, små. % Kol N:o 2, stora. % Kol N:o 2, små. % / O [ar 1893 .... 69 20 5 6 I schaktet Kapten Berg{ » 1894 1 .... .... 60 28 7 5 1895 .... 58 31 8,7 2,3 z o [ar 1893 .... 59 23,4 6,3 11,3 I schaktet Sonadam <» 1894 .... 62,4 19,2 7,4 11 1895 .... 65,8 19,2 7,1 7,9 Beräknad på årsuppfordringen ur grufvan i sin helhet2 under de senaste två de- cennierna visar sig proportionen mellan de båda kolsorterna Kol N:o 1 och Kol N:o 2 hafva varit sådan den angifves i tabellen å följ. sida. — Under 1870-talets halfva antal år utgjordes den vunna kolkvantiteten till mera än hälften af den mindre goda kolsorten. År 1871 uppfordrades t. ex. af Kol N:o 1 35 %, af Kol N:o 2 46 % och af Kol N:o 3 19 %; följande år vanns 43 % Kol N:o 1 och 56 % Kol N:o 2, år 1876 respektive 48 och 52 %. 1879 hade proportionen förbättrats till 54 % Kol N:o 1 mot 46 % Kol N:o 2, år 1881 var den 51 mot 49 och 1885 resp. 73 % mot 27. 1 »Att proportionen mellan stora och små kol ståller sig så ofôrdelaktigt for åren 1894 och 1895, beror dårpå, att inga kol lagts i lager utan de flesta gått öfver harpan. Hårigenom kunna sådana lådor, som åro af kolhuggarne i grufvan betecknade såsom innehållande »stora kol», alltid kontrolleras, och hvarje låda, som ej haller rått kvalitet till nödig mångd, lått kasseras till lågre klass. Under 1893 dåremot kunde ej så nog- grann kontroll utofvas, utan torde nog många lådor kol, som bort kasseras, gått fria. Om en låda innehåller 85 % kol, som stanna på harpan, gåller den som ’stora kol’.» I. Svedberg: Rapport öfver den tekniska for- valtningen vid Billesholms stenkolsgrufva 1894. Mskr. 2 Jämför tabellen öfver »stenkols- och leruppfordringens storlek vid Billesholm åren 1865—1910», sid. 6 och 7 i »Bilaga A».