De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BILLESHOLM: FLÖTSERNAS NIVÅFORHÅLLANDEN, FORKASTNINGAR M. M.
237
Kol N:o 1. Kol N:o 2. Kol N:o 1. Kol N:o2.
% # % %
1891 86 14 1901 78 22
1892 88 12 1902 79 21
1893 85 15 1903 75 25
1894 82 18 1904 75 25
1895 87 13 1905 69 31
1896 87 13 1906 70 30
1897 85 15 1907 75 25
1898 88 12 1908 . • 81 19
1899 88 12 1909 81 19
1900 77 23 1910 . - 80 20
Medeltal per år 85 % 15 % Medeltal per år 76 % 24 %
Inom det område, som brutits från »Sonadam», föllo kolen mycket olika. På ett
par stållen, 30—50 meter och åfven långre från schaktet åt NO, befanns flotsen åfven-
som taket vara så genomsatt af förklyftningar och slåppor, att kolen vid brytningen
sönderföllo till stycken mindre ån en knuten hand och delvis till stybb. I våster från
schaktet hafva kolen också befunnits losa, men i schaktområdets ôfriga delar synnerligen
fasta och vackra; dock utgjorde N:o 2-kolen en stor procent af det hela. — Hvad betråflar
de från schakten N:o VI och Kapten Berg brutna områdena voro, enligt V. Berg, de ko(
som i öfre fiotsen brötos i sånkan Oster om sistnämnda schakt, sårskildt vackra och måk-
tiga. Lagret af Kol N:o 1 uppnådde nåmligen dår 50 cm. och lagret af Kol N:o 2 om-
krino -10 cm. i måktighet med dårofvan liggande 30 cm. af den renaste »chamottskiffern».
— Ofre flotsen inom »Knuts», »Viktors» och »Ivars» schaktområden har befunnits synner-
ligen gifvande. Kolen N:o 1 hafva dår en måktighet af omkring 45 à 50 cin. Inom
Ostra delen af det från schaktet Viktor bearbetade fåltet har dock samma flots för-
såmrats ju långre åt Oster man kommit (I. Svedrerg, Rapport 1904).
Rörande den kemiska sammansåttningen m. m. af stenkolen samt den dessa
åtfoljande skiffern och leran meddelas uppgifter något långre fram, nårmare slutet af
Billesholmsredogörelsen. Se för öfrigt afdelningen »Analyser och profningar».
Flötsernas nivåforhållanden, forkastningar m. m.
De å grufkartan, tafl. 5 och 6 i atlasen, uppdragna nivåkurvorna 1 gifva en fore-
stållning om den ofre Billesholmsflötsens nivåforhållanden. Nivåskillnaden mellan kur-
vorna år 1 meter, och de vidsatta siffrorna angifva flötsens djup under grufvans O-punkt,
som år = järnvägsskenan vid Billesholms station, 37,9 in. Of'ver hafvet. Inom de åldre
1 Med ledning af det stora antal afvägningar inom grufvans olika delar (omkring 1,100 stycken), som
grufbolaget låtit utföra, och hvilka med beredvillighet stallts till förfogande, hafva ifrågavarande nivåkurvor
blifvit af mig upprättade och införda på kartan. Innan kartan trycktes, blefvo de granskade och gillade af
Öfveringeniören I. Svedberg, som sade sig intet hafva att anmärka mot den bild af flötsläget, som kartan
genom dem gifver. — Å de ôfriga grufvornas kartor funnos redan förut nivåkurvor inlagda.