De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
238
III. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN.
brytningsområdena vid schakten N:o VI och Kapten Berg hafva kurvor icke kunnat in-
läggas å kartan, emedan inga tillförlitliga uppgifter om fiötsens djupläge dilr finnas.
I stort sedt intager flötsen inoin hufvudparten af grufvan en mot nordväst och
väster svagt lutande ställning. Nivåskillnaden mellan dess högst belägna del (5 m.
ôfver nollpunkten) längst i sydost, S ocli SO om schaktet Knut, och dess lägsta del
(39 m. under nollpunkten) V om schaktet Sonadam är 44 meter.1 Lutningen är något
växlande emellan 1 på 50 och 1 på 70, således endast omkring 1 grad. Har och dilr
finnas svackor, där flötsen ligger några meter lägre ån på alla sidorn ärmast däromkring,
t. ex. där schaktorten framgår 400—500 m. öster om »Kapten Berg» och c:a 400 m.
väster om »Sonadam», såsom genom kartans nivåkurvor tydligt àskâdliggôres och äfven
fig. 163 utvisar. Men härjämte forekomma flerstildes smärre sänkor och ojämnheter,
hvilka vid brytningsarbetet förorsakat besvär för grufvattnets afledande från desamma,
men ej äro på kartan markbara.
Inom grufvans norra del, norr om schaktet Ljungsgård, är flötsens lutningsrikt-
ning åt sôder, således olika den i ôfrigt vanligaste lutningsriktningen åt väster och nord-
väst, såsom förut nämnts; inom det från schaktet Brohus brutna området tyckes flötsen
hafva en svagt trågformig, mot sydost lutande ställning.
Fig 163. Vertikalsektion visande kolflötsens nivåforhållande längs schaktet Sonadams västra oeh östra schaktort,
en längd af 1,7 kilometer. Üpprättad med ledning af grufkartans nivåkurvor. — Siffrorna vid kolflötsen angifva djup
under grufvans nollplan.
Såsom af grufkartan synes, äro stora delar af det utbrutna området i Billesholms
grufva fria från forkastningar. Så är t. ex. fôrhâllandet med området från schakten
Kapten Berg och N:o VI i sôder forbi schakten Sonadam och Ljungsgård i norr, där på
en sträcka af P/2 kilometer i N—S och omkring 2 km. i V— 0 ingen enda förkastning
forekommer. Schakten Viktors och Knuts brytningsområden ilro likaledes i detta afseende
gynnsamt lottade. — Däremot hafva S och SO om »Kapten Berg» forkastningar flerstädes
mött och hindrat brytningen; likaså har forhållandet varit NO och N om schaktet Brohus,
V och SV om schaktet Viktor samt på alla sidor om schaktet Albert. Ett nästan samman-
hängande förkastningsstråk sträcker sig i OSO—VNV:lig riktning längs brytningsgränsen
norr om »Viktor» forbi schaktet Oscar och vidare på c:a 120 meters afstånd norr om
schaktet Ljungsgård mot nordväst. Genoin denna forkastning äro berglagren på norra
sidan nedsänkta. Sänkningsbeloppet eller sprânghôjden har, där den kunnat iakttagas,
t. ex. nordost om Liungsgårds schakt, befunnits vara 8 à 9 meter. Inom denna del af
förkastningssträckan löpa två forkastningslinjer delvis jämnsides med hvarandra, såsom af
2 Inom det genom forkastningar nedsänkta området norr om schaktet Ljungsgård ligger flotsen delvis
så djupt som 47 meter under nollplanet, såsom grufkartan tafl. 5 gifver vid hånden.