ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
248 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FÄLTEN. som puinpschakt icke endast för sitt eget brytningsområde utan oeksâ för schaktet Oscars, hvars vatten på grund af lutningsfôrhâllandena tager sig våg hit. Vattnet pumpas dock vid Ljungsgårdsschaktet icke upp till dagen utan blott från undre till ofre flotsens nivå, for att dar vidare afrinna till schaktet Sonadam, dar det uppfordras. Grufvattnet från schakten Knut och Viktor rinner till pumpschaktet N:o VI och uppbringas dår till dagen. Schaktet Ivar har eget pumpverk, och så hade afven de sedan fiera år nedlagda schakten Brohus, Albert och Kapten Berg, det sistnämnda schaktet dock blott till år 1884, från hvilken tid dess vatten leddes till N:o VI. Under flera år, från 1896 då »Brohus» pumpverk stannades, verkställdes vatten- uppfordringen ur grufvan uteslutande af pumpverken vid »Sonadam» och »N:o VI». 1 följd af flotsens kuperade lage, d. v. s. det fôrhâllandet att den hår och dår bildar sånkor, hafva på sådana platser pulsometrar eller smårre pumpar inåst anbringas för vatt- nets undanhållande och förande till respektive puinpschakt, att dår uppfordras till dagen. Så uppsattes t. ex. i sänkan öster om schaktet Kapten Berg år 1881 en pump, som drogs af en 450 in. lång lina från schaktet, hvarest en liten ångmaskin var för åndamålet upp- stålld. Ett par år senare skottes vattenlånsbåliningen från sånkan i fråga af två pulso- metrar, till hvilka ånga leddes från schaktet, och snart dårefter af en direktverkande centrifugalpumpmaskin. — Pumpningen från de lågre belågna arbetsrummen V och SV om schaktet Sonadam, för vattnets förande till schaktet, sker numera medelst ett elektriskt drifvet pumpverk. Rörande pumpar m. m. åro åtskilliga uppgifter låmnade vid de sårskilda schaktens beskrifning, sid. 205—233. Grufvattnets beskaffenhet har visat sig olika vid olika schakt. Det ur schaktet Sonadam kommande år på grund af sin halt af pannstensbildande ämnen oanvändbart till ångpannorna, hvaremot vattnet ur det 750 m. sydligare belågna schaktet N:o VI år rent; för användning vid »Sonadam» ledes det dit i rör. — Allt dricksvatten for hela grufsamhållet samt för Billesholms grufvas station och Billesholms kungsgård tages från schaktet N:o VI. Ventilationen. Vid de svenska kolgrufvorna hafva hittills inga dyrbara maskinella ventilationsapparater behöft anvåndas, utan luftvåxling har åstadkommits genom att i ett eller annat schakt luften blifvit uppvärmd och dårvid forsatt i uppåtgående rörelse genom ångledningar eller öppna koleldar vid bottnen, hvilket senare kunnat ske, emedan de skånska kolflötserna aldrig visat sig afgifva explosiva gaser. Ny, frisk luft gick samtidigt sjålfmant ned till grufvan genom något annat schakt. Sålunda ventilerades Billesholms grufva i början utan extra kostnader, dårigenom att luften bringades att stiga uppåt i schaktet Kapten Berg i följd af den uppvårmning, som dår insatta ångledningar till under- jordiska ångmaskiner jämte en koleld åstadkommo, på samma gång som frisk luft sögs ned genom schaktet N:o VI. Då emellertid arbetet i »Kapten Berg» utgrenades och stråckte sig allt långre bort från schaktet åt oster och sydost, blef det svårt att tvinga luftströmmen in i de aflägsnare