De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
billesholm: grufvattnet.
247
fordringsschaktet afsänkt rektangulært s. k. bromsschakt, därvid uppdragande tomma
vagnar till öfre flötsen. Bromsschaktets dimensioner äro 2,70 X 1,80 meter.
All uppfordring vid Billesholm sker medelst ångkraft. Uppfordringsmaskinerna vid
schakten Kapten Berg och Sonadam gå med 5 kg. ångtryck, vid de ôfriga schakten med
4 kg. (Bergmilstarerelationen for 1904). Uppfordringslinorna aro af ståltråd, vid de båda
förstnämnda schakten flata, sektion 50 X 12 mm., 144-trådiga N:o 1 från Fagersta, vid de
andra schakten runda, sektion 22 mm., 72-trådiga N:o 15.
Grufvattnet och lânshâllningen. I Billesholms grufva ar vattentilloppet
mycket stort, större ån vid någon af de ôfriga skånska kolgrufvorna. Redan i grufvans
ungdom, då ännu endast de två eller tre fôrsta schakten voro anlagda och grufrummen
icke hade synnerligen stor utsträckning, uppgick det om vintrarna till omkring 5,000
liter (5 kubikmeter) per minut, enligt af V. Berg år 1882 lämnad uppgift. Sedermera
intrådde en ôkning. Ar 1894 utgjorde, enligt I. Svedberg, 1 vattentillströmningen
maximum per minut 6,64 kubikmeter, nämligen:
vid schaktet N:o VI .............
» » Sonadam .................
» » Brohus...................
» » Liungsgård ..............
J oo
3,20 kub.-met.
1,08 »
1,32 »
1,04 »
Kostnaden fôr lânshâllningen sagda år (stenkol, maskinister och eldare, oljor och
materialier) uppgick till mera ån 19,000 kronor.
Tämligen konstant vid ett belopp af omkring 6 kub.-met. per minut har vatten-
tilloppet sedan hållit sig under alla de följande åren, utom 1906, då det blott var om-
kring 5 kub.-m. 2 — I Höganäs grufva har vattenmängden endast några få år uppgått
till 5 kub.-m. per minut; i allmänhet har den dår under de senaste tio åren hållit sig
mellan 4,3 och 5 kub.-meter (jfr sid. 168 och 169).
Ett begrepp om huru betydande den vattenkvantitet ar, som vid vanligt tillflöde
(6 kub.-m. per minut) hvarje dygn pumpas upp ur Billesholms grufva, erhålles, då man
betänker, att densamma (8,640 kub.-m.) är tillräcklig att täcka en yta af 1 hektars areal
med 86 cm. djupt vatten samt att ett års pumpning, motsvarande 3,153,600 kubikmeter,
skulle kunna åstadkomma en 1 meter djup sjö af 2 kilometers längd och IV2 km. bredd.
Vattentilloppet har inom skilda delar af grufvan visat sig mycket olika. Så t. ex.
voro, enligt V. Berg, alla arbeten sôder om schaktorten i »Kapten Berg» i trakten af
luftschaktet därstädes fullkomligt torra, medan däremot själfva schaktorten nästan stån-
digt varit mycket våt, liksom också de strax norr om densamma befintliga arbetsrummen,
särskildt vid de igenom fôrkastningarna drifna orterna. Inom schakten N:o VI och Sona-
dams brytningsområden år vattentilloppet mera jämnt fördeladt; dock finnas äfven hår åt-
skilliga alldeles torra ställen.
Vattenuppfordringen ur grufvan ombesörjes numera af pumpanordningarna vid
schakten N:o VI, Nya N:o VI, Sonadam och Ljungsgård. Ljungsgårds schakt tjänstgör
1 Rapport öfver den tekniska forvaltningen vid Billesholms grufva 1904. Mskr.
2 Enligt Svedberg’s Rapporter t. o. m. 1904 och Bergmästarerelationerna for åren 1906—1911.