De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

246 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. I schakten Kapten Berg och Sonadain har transporten från början skett i större vagnar, 1 som rymma 18 kub.-fot, eller nära 5 hektoliter, och gå på lätta skenvägar direkt från arbetsrummen fram till schaktet, for att genom detta uppfordras i dagen. I »Kapten Bergs» brytningsområde anordnades år 1882 mekanisk transport, lin- dragning, enligt det engelska systemet med »front and tail ropes» (lass- och backlina) på en stråcka af omkring 400 meter i den mot öster drifna schaktorten, emedan drag- ning uteslutande med handkraft å de då till mera ån 700 m. uppgående afstånden mellan arbetsrummen och schaktet blef icke allenast dyrbar utan tillika svår att uppehålla (V. Berg, 1883). Som motor anvåndes en sönderkopplad och vid schaktbottnen monterad lokomobilmaskin. — Allteftersom schaktorten sedermera drifvits framåt, har lintransporten flyttats, forst från 400 till 600 och senare till 750 in. från schaktet. Lindragningen hade emellertid fiera olägenheter, enligt hvad i Bergmåstarerelationen för 1904 uppgifves, hvar- for, nar brytningen fortskridit omkring IV2 km. åt oster, ett nytt schakt, Knut, år 1895 anlades, genom hvilket utfrakten från faltet soder om schaktorten ågde rum, medan fåltet norr om samma ort hade sin utfrakt till »Kapten Berg» (se grufkartan). Inom Sonadams schaktområde kordes kolvagnarna af draggossar direkt ut till schaktet, ånda tills år 1904 en transportbana med ändlös lina anlades i den från schaktet åt väster utgående hufvudorten (våstra schaktorten), såsom vid schaktets beskrifning förut nämnts. Banans åndstation år belågen 500 m. från schaktet. Rörelsen åstadkommes genom en elektromotor om 10 hkr. Strømmen till denna kommer från en generator, drifven af en encylindrisk ångmaskin, båda placerade i samma maskinhus som uppfordringsmaskinen. Linan år en 18 mm. 72-trådig ståltrådslina från Fagersta. Vagnarna kunna med låtthet till- och afkopplas den ståndigt i rørelse varande linan. Omkring 300 vagnar befordrades dagligen under forsta året, men ett betydligt større antal kan utan olågenhet transpor- teras, och vid besøk på platsen sommaren 1907 meddelades, att vid schaktet 500 vagnar dagligen uppfordrades. Vid øfriga schakt sker utfrakten till schakten hufvudsakligen før hand, genom »dra- gare». Linbana år emellertid under utførande i »Viktors» schaktområde och planerad att anordnas i »Ivars», enligt hvad under tryckningen i maj 1913 meddelats från Billesholm. Men åfven i de schakt, dår lindragning inrättats, måste »dragare» finnas før transporten från arbetsrummen till linbanestationen. Framkomna till sina respektiva schaktbottnar skjutas de lastade vagnarna, eller »lådorna», som de också kallas, in i hissen och uppfordras till dagen, dår de på schakt- øfverbyggnaden (»Gamsen») omhåndertagas af »gamsarna» och foras till sina respektiva upplagsplatser eller stjålpas øfver harpa omedelbart i jårnvågsvagnar før att vidare trans- porteras. — Kolen åro af kolhuggarna nere i grufvan sorterade i skilda vagnar (lådor) alltefter storlek och kvalitet. Før att gillas som »stora kol» måste vid harpningen 85 % stanna på harpan. I Brohus schakt, dår en tid bågge fløtserna (A och B) brøtos samtidigt och all uppfordring skedde från schaktbottnen i nedre flØtsen, førdes øfre fløtsens lastade vagnar medelst en bromsapparat ned till undre fløtsens nivå genom ett strax norr intill upp- 1 I Bergmästarerelationen for år 1904 uppgifvas grufvagnarna vara 1,63 m. långa, 0,74 m. höga med hjulen, och rymma 5 hektoliter.