De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BILLESHOLM: STENKOLENS BESKAFFENHET OCII SAMMANSÄTTNING. 253 22,000 ton större iln Höganässiffran alltsedan något år varit. — Afven af lera, respektive skiffer, har under de senare åren uppfordrats större kvantiteter årligen an vid Höganäs. Totalbeloppet af vid Billesholm under grufvans hela tillvaro åren 1865—1910 vunna grufprodukter uppgår till nåra 2,400,000 ton stenkul och omkring 1,100,000 ton eldfast lera, resp. skiffer. Produktionen år 1910 utgjorde: Stenkul N:o 1 ............................70,798 ton N:° 2 ....................................17,857 » 88,655 ton, vårde 907,053 kronor Eldfast lera, resp. skiffer ...........................68,956 » » 159,290 » Summa 157,611 ton, varde 1,066,343 kronor. En öfverblick ôfver storleken och vilrdet af åfven de öfriga grufvornas produktion åren 1900, 1905 och 1910 erhålles vid betraktande af tabellerna « och 5 i bilagan 13. Proportionen mellan brytningskvantiteterna af stenkol och dem af lera (inklu- sive skiffer) år olika vid olika schakt, beroendc till hufvudsaklig del af flötsens lager- sammansåttning och beskaffenhet inom de skilda, något olikartade schaktområdena. Tabellen å foreg, sida, sammandragen ur Bergmåstarerelationerna, ådagalågger detta för- hållande. 1 samma tabell år åfven den utbrutna arealens berilkna.de storlek an- gifven, likaså det antal hektoliter kol m. m., som erhållits per kvadratmeter flots- En uppfattning om den relativa storleken af de skånska kolgrufvornas ut- brutna arealer erhålles genom tafl. 7 i atlasen, som framståller huru fôrhâllandet var vid slutet af år 1907. Stenkolens beskaffenhet och sammansättning. De vid Billesholm brutna sten- kolen anses vara i kvalitativt afseende bland de båsta i Skåne, och de utgöras nilstan ute- slutande af de båda sorterna Kol N:o 1, eller prima kol, och Kol N:o 2, eller sekunda kol. Den tredje, såmre kolsorten, Kol N:o 3, åfven kallad »flis», tyckes hår knappast före- komma annat ån i den nedre flotsen. — For de ifrågavarande tre kolsorternas utse- ende och beskaffenhet m. m. vid Höganäs år redogjordt å sid. 156—158, och då denna redogörelse i lika grad gåller for Billesholmskolen, torde ett upprepande håraf vara öfver- flödigt. Skillnaden i utseende mellan Kol N:o 2 och Kol N:o 3 eller »flis» samt mellan »flis» och svart, kolhaltig skiffer »år mången gång så hårfin, att grilnsen blir nåstan omöjlig att angifva. Ofvergångsformerna åro otaliga. Men den iakttagelsen har ej sållan gjorts, att Billesholms kolhaltiga skiffer på flera stållen i grufvan kunde i brånslevårde jämföras med Höganäsgrufvans ’flis’ (Kol N:o 3). Vid Bjuf anvåndes namnet flis för något båttre kol, motsvarande ungefår dåliga N:o 2 Billesholmskol. Hår kalla alltid arbetarna N:o 2 småkol för ’flis’» (V. Berg i bref år 1885). En så enkel indelning som den ofvan angifna i blott tre olika slag år emellertid icke tillråcklig i praktiken, ty för försäljningen och användandet måste icke endast sam- mansåttningen utan åfven storleken m. m. tagas i beaktande vid sorteringen, i följd hvaraf åtskilliga for olika åndamål låmpade kvaliteter uppstå. Till betecknande af de olika sorteringarna anvåndes bokstafven A och AI3 jåmte siffrorna 1, 2, 3 m. fl. for