De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

254 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. öfre flôtsens kolsorter, B jämte liknande siffror for nedre flôtsens (se prislistan under rubriken »Försäljning etc.», å sid. 258). Såsom exempel på Billesholmskolens kemiska sammansättning anföras hår några af A. Atterberg vid Kemiska stationen i Kalmar utförda analyser: Prof. Benämning. Fuktig- het. % Aska. $ Svafvel. % Kol. % Väte. % Kväfve. % Syre. % 1. Stora harpade ångkol (A. 1) 10,06 4,44 0,66 66,41 4,27 1,04 12,77 2. Små samtagna ångkol (A. 4) 14,22 13,37 0,61 54,43 3,65 0,85 13,10 3. Stybb (A. 5), kolpulver efter diverse stybb . . 8,55 23,68 0,50 50,57 3,53 0,76 12,60 Den kolhaltiga substansens sammansättning i de tre kolprofven, då fuktighet, aska och svafvel frånråknas, ar: Prof. Kol. % Väte. % Kväfve. % Syre. % På 1,000 kol finnes väte disponibelt. bundet. Summa. 1 78,6 5,1 1,2 15,1 41 24 65 2 75,5 5,1 1,2 18,2 37 31 68 3 75,0 5,2 1,1 18,7 38 31 69 Några i Statens Järnvägars laborat. (Ing. G. von Heidenstam) utförda analyt. be- stämningar å kol N:o 1 från det vid Billesholm senast anlagda schaktet Ivar gåfvo föl- jande resultat: Fuktighet..........................................................................15,63 % Askhalt.....................................................8,33 % Kalorimetriskt värmevärde..................................7,064 ve. Effektivt »• ...........................5,687 ve. Svafvelkis har icke förmärkts i stenkolen vid Billesholm men dåremot ej sållan i den eldfasta kolhaltiga skiffern. Eldfast lera och skiffer, dess beskaffenhet och användning. Såsom redan i afdeln. II nämnts, forekom vid Billesholm till en början icke någon fabrikation af eldfast tegel, utan den jämte stenkolen vunna eldfasta leran och skiffern afyttrades dels obrånd till Höganäs (före 1881) samt till Gustafsbergs porslinsfabrik och andra platser inom landet, dels brånd, såsom s. k. chamott, till Stettin. Men vid slutet af 1880-talet kom tillverkning till stånd, först af eldfast tegel och snart dårefter tillika af klinkerfabrikat. Ar 1888 byggdes nåmligen ett mindre tegelbruk1 för brånning af c:a 1V2 million tegel, och 1893 utvidgades detta, så att tillverkningsfôrmâgan steg till c:a 5 millioner. För år 1900 var tillverkningsbeloppet uppe i 12,662 ton eldfast tegel och 233 ton klinkertegel med ett samraanlagdt varde af omkring 183,000 kronor; år 1910 tillverkades enbart eld- 1 Ett bolag, Billesholms Tegelverks Aktiebolag, hvilket nästan uteslutande ägdes af Vallåkra Stenkols- aktiebolag, hade dessförinnan samma år bildats för tillgodogörande af Billesholmsgrufvans utmärkta råmaterial genoin tillverkning af eldfast tegel. Till ledare af fabrikationen utsågs Ingeniören Fredrik Schmidt. Han eftertraddes 1896 af Ing. Ernst Envall och denna år 1903 af Ing. Nils Schwartz.