De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

ag agaHsaasgjoBssaaaj^^ BILLESHOLM: ELDFAST LERA ETC. 255 fast tegel, 9,534 ton, vårdt nåra 166,000 kronor. Fem år tidigare hade dåremot 8,008 ton klinkertegel, vårda 119,000 kronor, men intet eldfast tegel producerats. For jåm- förelse med Höganäs och de andra stenkolsverkens produktioner hanvisas till Bilaga B, Tab. c och d, vid slutet. Den i öfre flötsen (flots A) förekommande svarta kolhaltiga skiffern, »svartberg» (se flötsprofilerna fig. 129, 134, 135, 146 m. fl.), brännes i högar till chamott, som dels användes för tillverkningen af eldfast tegel vid Billesholm, dels exporteras till Tyskland. Bränningen tillgår på följande sått: skiffern upplägges i högar af 3—4 meters höjd och ofta ganska stor ytvidd, så att en hög kan innehålla 100,000 hektoliter eller mera. I denna såttes nu eld, hvilken, matad af det i skiffern varande kolet, småningom sprider sig genom hela högen, hvarefter återstår brånd skifter (lera) i styckigt tillstånd, s. k. »rå chamott».1 — Nedanstående analysresultat visa den ifrågavarande eldfasta skifterns kemiska sammansåttning i prof från lagret »mellanberg» vid schaktet Kapten Berg: Glödgningsförlust (kol m. m.) ............ Kiselsyra................................. Lerjord .................................. Kalk ..................................... Magnesia.................................. Järnoxid.................................. Alkalier ................................. Rått prof. Glödgadt prof (chamott). % % 26,45 — 38,96 52,97 32,79 44,58 spår spår » » 1,80 2,45 ej bestämda ej bestämda 100,00 100,00 Den gråa eller Ijusgråa skifter eller skifferlera, »takskiffern», som t. ex. vid schaktet Kapten Berg och öster dårom forekom nårmast ofvanpå sjålfva kolflötsen (se fig. 134, sid. 216), användes såsom bindelera för den krossade och sållade chamotten vid fabrika- tion af eldfast tegel. Denna »lera» sorterades ytterst noggrant, d. v. s. den befriades från sandsten, kol m. m., och fick ligga långe i fria luften för att vittra, hvarefter den i finmalet skick och tillsatt med vatten bildade en ganska plastisk massa. Dess sarnman- såttning år följande: Rått prof. % Glödgningsförlust...........................18,52 Kiselsyra...................................42,06 Lerjord ....................................37,41 Kalk ........................................spår Magnesia.................................» Järnoxid......................................Leo Glödgadt prof. % 01,66 45,95 spår » 1,96 Alkalier ..................................ej bestämda ej bestämda 99,59 99,57 (Forestående fyra analyser aro år 1899 utförda af Chemisches Laboratorium für Thonindustrie i Berlin.) 1 År 1882 uppfördes en chamottugn för åstadkommande af en renare och jåmnare chamott an den som erhålles vid förbränning i högar, mot hvilken anmärkningar fran Stettin förekommit (Revisionsberättelsen för år 1882).