De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

256 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Inom schakten Sonadams och Ljungsgårds brytningsområden forekommer emellan kollagren i öfre flötsen en grå, stundom skifferartad lera (se tig. 138 och 141), som år eldfast och användes for tillverkning af eldfast tegel. Likaså vid schaktet Oscar. Leran ofvanpå öfre kolflötsen inom »Alberts» schaktområde (se tig. 155 och 156) år en god eldfast lera af samma sort som öfrig eldfast lera vid Billesholm och den s. k. F-leran i Bjufs öfre flots. Den användes också för eldfast tegel samt som råmaterial vid tillverkning af alun och framställning af svafvelsyrad lerjord, för hvilket åndamål den sålts till svenska fabriker, Ryssland och England. Den utbröts endast delvis; mesta- dels lämnades den kvar i taket. — Af den i flötsen förekommande mäktiga kolhaltiga skiftern uppfordrades en del och brändes till chamott, en del användes som fyllning i arbetsrummen tillika med sandsten från sprängningar i batteriet for beredande af vatten- aflopp. Ofvanpå den undre flötsen (flöts B) forekommer inom nordöstra delen af schaktet Viktors brytningsområde en grå eldfast lera, 1 som enbart for sig användes för framställ- ning af eldfast tegel. Såsom af flötsprofilerna fig. 153 och 154 synes, bildar denna lefa här stundom ett enda lager emellan ofre och nedre flötsen, där dessa ligga helt nära intill hvarandra. Den något under flöts B befintliga leran vid schakten Kapten Berg och Brohus (se fig. 136 och 137 samt 143 och 144) är icke fullkomligt eldfast; den har dår- för tillgodogjorts för framställning af klinkerfabrikat. 2 Däremot har en vid ort- drifning emellan schakten Oscar och Albert omedelbart under samma flöts iakttagen lera enligt uppgift befunnits fullt jämförlig med den goda eldfasta leran i Stabbarps grufva. Ur de for närvarande drifna schakten uppfordras sàvâl leran som den svarta kolhaltiga skiffern vid »Sonadam», »Ljungsgård» och »Oscar» men vid schaktet Ivar, där lera tyckes saknas, endast svart skiffer för bränning till chamott, allt från öfre flötsen. Vid schaktet Viktor uppfordras eldfast lera tillhörande undre flötsen, dår denna brytes. För fabrikationen af eldfast tegel vid Billesholm, hvilken för ôfrigt varit relativt liten," har som råmaterial anvandts jåmte grufvans egen eldfasta lera och chamott åfven plastisk eldfast lera från Vallåkra, hvarest forekomsten af sådan varit länge känd. Den bröts sannolikt i början ur brott söder om Qvistoftaån, men från 1894 norr om denna ur en af Billesholmsbolaget då anordnad dagort i närheten af det gamla schaktet Adolf Rosen. Brytningen under sommarmånaderna 1895 utgjorde 845 ton; år 1897 upp- gick den till mera än 1,200 ton. Teglets bränning vid Billesholm sker i ugnar med direkt eldning; alla hår brutna kol åro nämligen därtill dugliga. Gasgeneratorer hafva icke anvandts. 1 Enligt uppgift af L Svedberg är denna lera ej fullt så eldfast som den öfre flötsens. 2 Härtill har också anvandts lera från ett lager 2 à 3 meter under nedre flötsen vid Bjuf. 3 År 1910 utgjordes, som förut nämnts, hela tillverkningen af c:a 9,500 ton eldfast tegel med ett värde af 165,900 kronor. Se för ôfrigt tabellerna c och d i Bilaga B. Samma år såldes omkring 8,300 ton eld- fast tegel och klinkertegel med ett varde af nara 145,000 kr. Se tab. e i Bilaga B.